Jessica Enoksson och dottern Ida ser fram emot julen på Änglagårdens Give and Get. Den firas som vanligt tillsammans med flera sedan tidigare okända personer för familjen Enoksson, som öppnar upp sitt hem.

Jessica Enoksson och dottern Ida ser fram emot julen på Änglagårdens Give and Get. Den firas som vanligt tillsammans med flera sedan tidigare okända personer för familjen Enoksson, som öppnar upp sitt hem. Foto: Johan W Jönsson

Familjen Enoksson öppnar upp sitt hem för julfirande för femte året i rad

”Handlar det om att vara vänlig och ta hand om sina medmänniskor”

ÖSARP.

I år öppnar Jessica Enoksson med familj upp sitt hem på julafton för femte gången. – I grunden handlar det om att vara vänlig. Jag vill inte att någon ska behöva vara ensam på julen. Jag vet hur det känns, säger Jessica.

Av
Johan Wilmarstrand Jönsson

Jessica Enoksson har blivit en känd profil i Laholms kommun, och i hela Sverige, för det hon gör för sina medmänniskor. Hennes hjärta tycks rymma hur många som helst och hon tvekar inte över att öppna upp sitt hem för människor som är ensamma eller har det svårt på något sätt.

Ifjol delade Jessica och hennes familj ut 400 chokladjulkalendrar inför den första december. Inför julafton delades 2500 paket ut utanför Halmstad Arena.

– Vi lastade hela hästtransporten och bilen full. Det stod folk i en ring runt oss och ingen vågade gå fram. Sedan var det någon som tog mod till sig, säger Enoksson.

– Vi delade också ut 47 matkassar fulla med mat. Det var en kylbil som gått sönder. Då ringde de till mig och bad mig ta hand om maten istället för att den skulle slängas, och det gjorde jag gärna.

Hur väljer du ut vilka du ska hjälpa?

– Folk hör av sig till mig. Jag sänder live och sedan skickar eller ringer folk och ber om hjälp. Det är fruktansvärt att säga nej men på något sätt måste jag välja de jag tror behöver det mest.

– Jag brukar kontakta hemkommunerna till dem som jag inte kan hjälpa, så att de kan få stöd på något annat sätt.

Just nu utbildar sig Jessica till socialpedagog. Hon har snart gått en termin av totalt fyra.

– Jag tror att jag behövs och kan göra nytta inom det yrket. Jag sökte både i Halmstad och Landskrona. Jag valde Landskrona för där kan jag vara Jessica, en i mängden.

– Nu vet de flesta vem jag är men jag vägrar bli höjd till skyarna. Jag har sagt att jag vill vara den Jessica de först lärde känna.

Första julen familjen Enoksson bjöd in till julafton var 2015.

– Det var jätteudda. Att någon öppnade sitt hem på julafton… ”hur vågar du?”. Det spred sig som en löpeld. Inte bara i Sverige utan även i Europa.

27 personer, de flesta från början främlingar för varandra, firade jul ihop på Änglagården 2015.

– Det var magiskt. Det häftigaste var att det var sex olika nationaliteter. Till en början var de flesta lite blyga. Men efter en halvtimme pratade alla med alla.

Varför gör du det här?

– I grunden handlar det om att vara vänlig och ta hand om sina medmänniskor. Jag har levt med en psykopat och vet hur ensam jag kände mig på jularna. Så vill jag inte att någon ska behöva känna.

– Jag dömer ingen. Här är alla välkomna. Det spelar ingen roll om man har en miljon eller en krona på banken. Det handlar om gemenskap.

– Jag hade bestämt att jag skulle bjuda på allt när jag bjöd in till julen 2015, och det gjorde jag. Dessutom delade jag ut 600 julklappar. Jag slet som ett djur men det var värt allt.

Taket för antal gäster på julafton är 50 stycken.

– Vi var 47 stycken 2017. Sedan kommer 20, 25 som inte får plats på julafton på juldagen och så gör vi om allt en gång till.

Inte funderat på att hyra lokal?

– Jag har fått den frågan tidigare, men nej, då blir det inte den här mysiga hemmakänslan. Vi ska vara här, säger Jessica bestämt.

– Ifjol när jag stod och fixade med maten tittade jag ut i TV-rummet när gästerna satt och tittade på Kalle och hans vänner. Där var barn som aldrig sett Kalle tidigare då föräldrarna bråkat, knarkat eller druckit. Då fick jag tårar i ögonen av lycka.

Efter julmaten brukar de närvarande barnen gå ut i stallet och kela med djuren. Minigrisen är dresserad och kan både sitta och snurra runt på kommando och med godis som lockbete.

Efter julmaten brukar de närvarande barnen gå ut i stallet och kela med djuren. Minigrisen är dresserad och kan både sitta och snurra runt på kommando och med godis som lockbete. Foto: Johan W Jönsson

Jularna på Änglagården är alltid vita.

– Den är till hundra procent vit. Det kom en man onykter hit en jul. Vi betalade samma taxi han kommit med och skickade hem honom med en matlåda.

– Här kommer inte ens in en alkoholfri öl. Det kan trigga något hos någon som är här och det vill jag inte utsätta barnen som är här för.

I skrivande stund är det redan ett antal som är anmälda och utvalda av Jessica till årets julaftonsfirande.

– Nytt för i år är att alla vuxna får likadana paket och alla barn får likadana. Det har fungerat bra innan också men för mig är det viktigt att det blir rättvist.

Hur många julklappar tror du att ni kommer dela ut i år?

– Vi lär toppa 2500 och komma över 3000. Kanske till och med 4000. Ifjol handlade vi julklappar för 8000 kronor på Ullared. Det kom fram personer och ville swisha och ge en kram.

– Ida (dottern) har slutat fråga mig vilka det är som kommer fram. Det är för oss tidigare okända människor. Det är en konstig men rolig känsla.

– Jag tycker inte att jag gör något särskilt. Jag fyller ett svart hål. Ingen kan göra allt, men alla kan gör något, säger Enoksson och fortsätter:

– Kan jag hjälpa några människor att få en bättre jul är det underbart. Jag får så mycket bilder runt jul. Telefonen går bananas. På julafton får jag stänga av den.

Klockan 14 på julaftonen kommer gästerna till Änglagården. Då bjuds det på pepparkakor och glögg, kaffe och julmust.

Klockan 15 visas Kalle Anka och hans vänner på TV:n. Soffan är knökfull. Det sitter folk huller om buller i TV-rummet.

– Då börjar jag och Hasse (mannen) med maten. Det är alltid någon som vill hjälpa till att förbereda. Efter Kalle äter vi. Det är långbord dukat i vardagsrummet. Vi får möblera om hela nedervåningen inför jularna.

– Barnen blir aldrig rastlösa. Jag tvingar inte någon att sitta kvar. Ofta är de ute och är med getterna, hönorna, grisarna och hästarna i stallet. De kelar och leker av sig.

Efter maten är det paketutdelning och allmänt mys.

– De sista brukar åka hem mellan nio och tio på kvällen. Då skjutsar vi dem till tågstationen. Sedan är jag helt slut men då ska djuren ha nattamat och så kör vi samma procedur på juldagen.

– Det här handlar om att vara en medmänniska. Min dotter Ida vet till hundra procent vad det är. Både Ida och Hasse älskar våra jular lika mycket som jag, och det är ju en förutsättning.

Jessica Enoksson är nominerad till ”Årets skyddsängel” på Svenska hjältar-galan den 18 december. Oavsett om hon vinner eller inte är hon redan en ängel i mångas ögon.

Publicerad 22 December 2019 00:00