"Vi ger brottsbekämpande myndigheter ett nytt verktyg och ett väldigt skarpt vapen i kampen mot de gäng som sköter mycket av skjutningarna och sprängningarna och den grova kriminella verksamhet som Sveriges plågas av", sa inrikesminister Mikael Damberg (S) under en presskonferens. Foto: Ritzau Scanpix/Fredrik Sandberg/Arkivbild

Vill ge polisen nytt vapen i kampen mot gängkriminella

Ska kunna avläsa krypterad information

SVERIGE. Polisen ska få rätt till hemlig dataavläsning för att motverka och förebygga gängkriminaliteten. Lagförslaget välkomnas av polis och åklagare men möts även av kritik.

De senaste åren har allt fler grovt kriminella börjat kommunicera via krypterade appar som exempelvis Viber och Whatsapp. Konsekvensen är att polisen inte kan följa vad som skrivs och sägs – även om de har fått rätt att avlyssna en telefon.

Därför vill regeringen ge myndigheter rätt att använda så kallad hemlig dataavläsning. Rent konkret innebär det att man får möjlighet att gå in och läsa krypterad information i brottsmisstänktas datorer, mobiltelefoner och surfplattor.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten få rätt att använda det nya verktyget. Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2020 och ska utvärderas efter fem år innan den eventuellt blir permanent.

– Vi ger brottsbekämpande myndigheter ett nytt verktyg och ett väldigt skarpt vapen i kampen mot de gäng som sköter mycket av skjutningarna och sprängningarna och den grova kriminella verksamhet som Sveriges plågas av, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) under en presskonferens.

Förslaget har nu skickats på remiss till Lagrådet. En majoritet i Riksdagen är för lagändringen, som även välkomnas av polis och åklagare.

Både Advokatsamfundet och Datainspektionen är dock kritiska då de menar att lagen kan vara integritetskränkande.

– Det möjliggör att man i princip i realtid kan följa en människa, sätta på kameran och mikrofonen för att lyssna på allt som sägs i ett rum. Det kan sitta andra människor som inte är misstänkta för brott i det rummet. Tekniken möjliggör väldigt integritetskränkande åtgärder, säger Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för Advokatsamfundet, till SVT Nyheter.

Publicerad 23 October 2019 11:04