För dagen är det hälsoshots med förskolebarnen som står på agendan för måltidspedagogen Kristina Matkovic.

För dagen är det hälsoshots med förskolebarnen som står på agendan för måltidspedagogen Kristina Matkovic. Foto: Anja Degerholm

Lekfullt och lustfyllt sätt att få barnen att gilla grönsaker

Måltidspedagogen Kristina Matkovic försöker hitta nya vägar

HÖÖR.

Hur många föräldrar har inte hört "nej, det tycker jag inte om" så snart en grönsak kommit på tal. Att barnen ska bli nyfikna på maten och faktiskt våga prova allt ifrån fänkål till blodapelsin, det är måltidspedagogen Kristina Matkovics mål.

Kristina Matkovic jobbar sedan 13 år tillbaka som kock på Kubelidens Montessoriskola i Höör. Nyligen blev hon klar måltidspedagog efter ett års distansstudier via läromat.se.

– Syftet med måltidspedagogik är att få barnen intresserade av mat genom ett lustfyllt lärande. Måltiden på förskolan ska enligt mig vara en källa till glädje, gemenskap och lärande och det är just genom måltidspedagogik som vi har möjlighet att skapa hållbar måltidsmedvetenhet hos både barn och vuxna, säger Kristina Matkovic.

Hon säger att barn i 1-3-årsåldern ofta äter det mesta och inte har några fördomar om mat. När barnen blir mellan 3 och 5 år börjar de bli mer tveksamma och väljer bort vissa saker som de inte äter. Och i skolåldern kan det vara så illa att bara gurka och majs går hem på salladsbordet.

Flitiga skalare från vänster: Felicia Strumbecker, Leo Kindmalm, Amelia Bentley, Teo Adler och Evolet Stolt Arling.

Flitiga skalare från vänster: Felicia Strumbecker, Leo Kindmalm, Amelia Bentley, Teo Adler och Evolet Stolt Arling. Foto: Anja Degerholm

Därför jobbar Kristina mest med förskolebarnen, eftersom bra matvanor grundläggs framför allt de första fem åren. Hon jobbar med något som kallas Sapere-metoden där barnen får använda sig av alla sina sinnen. De får titta, lukta, känna, lyssna och såklart smaka på maten.

– Sapere-metoden bygger på att alla har rätt till sin egen smak och att det inte finns några måsten. Barnen får själva utforska råvarorna på sina egna villkor utan några som helst förväntningar. Allt behöver inte ätas eller ätas upp utan det är själva processen som är viktig.

Kristina testar också andra grepp som grönsaks-memory med gamla yoghurtkorkar för att göra barnen mer nyfikna på mindre kända grönsaker. Poängen är att göra det okända känt.

– Om barnen är förtrogna med livsmedlen så upplevs de inte så farliga när de väl hamnar på tallriken. Målet är att barnen får en positiv attityd till mat och måltider.

– Många av läroplanens mål finns med i måltidspedagogiken. Jag försöker väva in ämnen som teknik, matte och språk, till exempel räknar vi med decilitermått när vi bakar och barnen får sätta ord på sin egen matupplevelse

Vad är det här? En knölig morot? Kristina försöker introducera nya frukter och grönsaker för barnen.

Vad är det här? En knölig morot? Kristina försöker introducera nya frukter och grönsaker för barnen. Foto: Anja Degerholm

När Lokaltidningen är på besök gör Kristina hälsoshots tillsammans med några förskolebarn som bland annat hjälper till med att skala morötter. Morötterna pressas tillsammans med apelsin och havtorn i en råsaftcentrifug.

– Det var jättegott, kan jag få mer, undrar Felicia Strumbecker.

– Det var inte så surt som jag trodde, flikar Amelia Bentley in.

De andra barnen dricker glatt upp även juice nummer två med blodapelsin och ingefära, trots att den inte faller dem lika bra i smaken. Efter att juicen är uppdrucken blir morötterna som var över snabbt uppätna.

Räkna med hjälp av pastafjärilar. Bara fantastin sätter gränserna.

Räkna med hjälp av pastafjärilar. Bara fantastin sätter gränserna. Foto: Anja Degerholm

Lina Weibull, arbetsledare på förskoleavdelningen Pyramiden, ser stora förändringar sedan Kristina introducerade måltidspedagogiken.

– Barnen vågar prova mycket mer och framför allt så äter de mer grönsaker, ibland måste vi till och med hämta mer, säger hon.

Under vintern står ett nytt kök klart på Kubeliden där Kristina och hennes tre kock-kollegor ska hålla till.

– Det blir ännu större ytor så att barnen kan komma in och vara ännu mer delaktiga. Tanken är att kontinuerligt jobba med måltidspedagogiken som ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten, säger Kristina Matkovic.

Fotnot: Följ Kristinas arbete på Instagram-kontot kristinas_maltidspedagogik.

Publicerad 08 December 2019 06:00