Patrik Holmgrens korta år

”Till att börja med var allt jävligt bittert, men det går inte heller att tänka så”

Årets säsong inleddes lovande för Patrik Holmgren med en uppflyttning till A-truppen. I det inledande seriespelet blev han uttagen i matchtruppen och vid ett par tillfällen fick han också göra inhopp. Men på en träning på A-planen var olyckan framme och året han skrev på för A-laget var över innan det knappt hunnit påbörjas.

Av
Mikael Öhrn

- Till att börja med var allt jävligt bittert, men det går inte heller att tänka så. Det var jävla synd, men hemligheten är att köra på med sin rehabträning och inte tänka så mycket. Börjar man gräma sig blir det ännu värre.

Han fastande med foten i gräset och det knakade till i knäet när han vred på det.

- Jag hoppades in i det sista att det var ledbandet som var av och inte korsbandet. Det var tungt när jag fick beskedet efter magnetröntgen ett par veckor senare.

Ung och dum

Det sägs att en olycka sällan kommer ensam och för Patriks del innebar det att han i samma veva fick ta på sig ett ok han så länge hade försökt slippa. En tandställning pryder munnen och han undviker att le allt för mycket.

- Jag skulle egentligen ha haft den tidigare, men man ville ju inte ha tandställning när man var 16 år. Nu blev jag tvungen. Så blir det när man är ung och dum, säger han och skrattar.

Anledningen är att Patrik slog ut en framtand när han var liten. Där sitter en plasttand nu, men för att det ska kunna sättas dit något permanent får han stå ut med tandställningen samtidigt som han rehabiliterar knäet.

Två kilometer till tåget

Patrik bor i det lilla samhället Väggarp, mellan Eslöv och Lund. Kanske inte den mest exotiska platsen att vara sjukskriven från fotbollen på? Eller?

- Ja, vad gör man där egentligen? Tar det lugnt? Där bor kanske 200 personer, åkermark runt omkring, kanske två kilometer till Örtofta där tåget går. Där är i alla fall lugnt och skönt.

- Jag kommer väl att flytta, nästa år kanske, men det är ingen panik.

Mycket av vardagen går åt till rehab hos sjukgymnasten Tomas Mårtensson och hemma blir det ofta än mer träning eller simning. Böcker har på senare tid dock börjat fånga hans intresse.

- Det är bra att ha något att göra nu när man har mycket tid och reser mycket med buss och tåg, så det har blivit ett intresse. Men jag tycker bättre om att läsa verklighetsskildrat än deckare.

Kontraktet löper över den här säsongen och än har han inte haft något samtal med BoIS, utan det får komma längre fram.

- Det är klart att det hade varit roligt att få en ny chans i Landskrona. Det är det som man motiverar sig med varje dag man tränar.

Publicerad 01 October 2008 21:22

Lokaltidningens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från Lokaltidningen