SPANING. John Persson på spaning efter hasselsnok.	Foto: Tinna Hiller Andreasson
SPANING. John Persson på spaning efter hasselsnok. Foto: Tinna Hiller Andreasson
Dela
Tweet
Skriv ut
Skicka e-post

På spaning efter hasselsnok

Den svenska boaormen - en spännande doldis i närheten




HALLARUM. De två ormar som de flesta svenskar känner till är huggorm och snok. Men det finns ytterligare en: hasselsnoken. Den saknar gift, men kan kallas en svensk variant av boaormen.

Huggormar äter gnagare och snokar äter grodor. Hasselsnoken däremot föredrar att äta andra reptiler.

Det handlar oftast om kopparödlor, men även huggorm kan stå på menyn.

Eftersom hasselsnoken inte är giftig och inte ens har några riktiga tänder, utan bara små "raspar", så får den använda list. Efter ett hugg i nacken ringlar den sig runt sitt byte och sväljer först huvudet, sedan resten av kroppen.

Gymnasieläraren John Persson har ägnat sig åt hasselsnoken sedan han skrev sitt examensarbete i biologi.

- Jag upptäckte att det fanns väldigt lite forskning om den och folk i allmänhet känner inte heller till den.

Nu vill John ge hasselsnoken mer uppmärksamhet och tipsa om hur man kan få syn på den.

- Förmodligen finns den på många fler platser än man vet om. Den hotas av att landskapet växer igen och därför är det angeläget att få kunskap om var den finns.

Hasselsnoken har ett tydligt mönster i form av en krona på huvudet och längs kroppen löper två rader av prickar. Bästa tiden att få se den är i maj eller september.

Liksom alla växelvarma djur tycker hasselsnoken om värme. Därför kan man hitta den under platta stenar, men man kan också lägga ut plattor av takpapp, plywood eller annat trä för att locka fram den.

Om man hittar en hasselsnok så får man inte röra den, eftersom den är fridlyst - precis som alla andra reptiler.

Däremot är det bra om man fotograferar ormens huvud och skickar bilden till artportalen eller till John Persson, som har en egen hemsida om hasselsnoken.

ADRESSER

Artportalen är ett projekt för att samla information om alla arter i Sverige. Läs mer på www.artportalen.se

På Johns hemsida hittar du mer information om hasselsnoken: www.hasselsnok.se

Skicka dina bilder av hasselsnok till John på info@hasselsnok.se


HASSELSNOK. Hasselsnokens huvud är karakteristiskt med sin krona. På ryggen har den två rader prickar.	Foto: John Persson
HASSELSNOK. Hasselsnokens huvud är karakteristiskt med sin krona. På ryggen har den två rader prickar. Foto: John Persson

SANDÖDLA. När man letar efter hasselsnok kanske man har turen att få se sandödla också. Både hasselsnoken och sandödlan trivs i Hallarums naturreservat.	Foto: John Persson
SANDÖDLA. När man letar efter hasselsnok kanske man har turen att få se sandödla också. Både hasselsnoken och sandödlan trivs i Hallarums naturreservat. Foto: John Persson

Publicerad: 21. maj 2013 02:18
¨

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter
från Lokaltidningen

Startsidan just nu