Familjen Melinder har bott på Örtofta slott sedan 1989. Under de 30 åren har det hänt en hel del, bland annat har det byggts festvåning och hotellrum.

Familjen Melinder har bott på Örtofta slott sedan 1989. Under de 30 åren har det hänt en hel del, bland annat har det byggts festvåning och hotellrum. Foto: Anja Degerholm

Örtofta slotts 1000-åriga historia har blivit bok: "En spännande resa"

Anders och Chatarina Ödman har kartlagt slottets förflutna

ÖRTOFTA.

Sedan i höstas har arkeologen Anders Ödman och hans fru Chatarina grävt i Örtofta slotts historia. Denna har nu samlats i boken "Örtofta slott – en upptäcktsfärd under 1000 år".

Paret Ödman gav förra året ut en bok om Lilla Harrie och Örtoftas historia. Familjen Melinder, som sedan 1989 bor på Örtofta slott, fick då en idé om att skriva en bok enbart om slottets historia och frågade Anders Ödman om hjälp.

– Egentligen hade jag inte tid, men jag började nysta i det och hittade en massa spännande saker. På Länsarkivet hade de 7,5 meter arkivmaterial, och det är mycket det, säger Anders Ödman entusiastiskt.

Tillsammans med sin fru Chatarina grävde han djupare i materialet och hamnade i slottets källare.

– Bakom alla ledningsrör och annat bråte fanns det spår av gotiska dörrar och fönster. Och vi upptäckte även att det varit en våning till under källargolvet.

Christine Melinder på Örtofta slott bläddrar i ett färskt exemplar av boken.

Christine Melinder på Örtofta slott bläddrar i ett färskt exemplar av boken. Foto: Anja Degerholm

Med hjälp av en annan arkeolog som är specialiserad på att datera trä kunde ekplankorna i källargolvet dateras till 1419–20. Troligen kommer de från Ronnebytrakten.

Men huset har anor betydligt längre bak än så. Ägarlängderna visar trådar ända tillbaka till 1000-talet då Örtofta var ett stopp längs den transportled för sandsten som gick mellan Höör och Lund i samband med att domkyrkan byggdes. De första som huserade på platsen var munkar.

Under slutet av 1400-talet uppfördes det tegelhus som fortfarande är en del av stommen i den nuvarande borgen. Då bodde riddarsläkten Has i huset. Därefter har flera familjer bott på Örtofta, bland annat Ramel, Barnekow och Ascheberg. På 1700-talet flyttade Carl Filip Sack in, hovmarskalk åt Gustav III.

– Han drar igång en massa skoj saker, bland annat hade han merinofår och började tillverka herrgårdsost, berättar Anders Ödman.

Osten blev viktig för slottet. När Henrik Dücker byggde ut slottet i mitten av 1800-talet betalades en stor del av jobbet med just ost.

– Det var ofantligt mycket ost! 700 kilo som skickades till Stockholm ena veckan och lika mycket till Göteborg veckan efter.

Parken i engelsk stil anlades på 1700-talet. Undersökningar med georadar visar att det förmodligen funnits en vallgrav runt slottet.

Parken i engelsk stil anlades på 1700-talet. Undersökningar med georadar visar att det förmodligen funnits en vallgrav runt slottet. Foto: Anja Degerholm

Eftersom Dücker inte hade några arvingar fick den avlägsna släktingen Jacob Bennet ärva Örtofta slott. Familjen Bennet, som numera bor på Slättängs gods, bodde på Örtofta fram tills dess att Melinders tog över i slutet av 1980-talet.

Boken har tryckts i 800 exemplar och ska bland annat ges som gåva till bröllopsparen som väljer att gifta sig på Örtofta.

– Då får de en presentation av Örtofta och ett minne från sin dag. Tanken är att den ska vara lättsam att läsa med mycket bilder, säger Christine Melinder.

Hon och övriga familjen har följt Anders och Chatarina Ödmans arbete med stort intresse.

– Det har varit en rolig och intressant resa.

Anders Ödmans efterforskningar visade flera fakta om slottet som inte varit kända tidigare, som att det bedrivits en omfattande osttillverkning.

Anders Ödmans efterforskningar visade flera fakta om slottet som inte varit kända tidigare, som att det bedrivits en omfattande osttillverkning. Foto: Anja Degerholm

Numera drivs Örtofta slott av dottern Charlotta Melinder. Genom historien har det varit flera kvinnor som skött driften på slottet.

– Precis som utställningen Den dolda kvinnomakten på Skarhult visat så har kvinnorna ofta haft hand om driften medan männen varit ute och krigat eller på andra uppdrag, säger Christine Melinder.

På senare år har det gamla magasinet byggts om till festvåning och i slottet har ett antal rum gjorts om till hotellrum för att kunna ta emot bröllops- och konferensgäster. Ibland hålls även visningar av slottet.

– Den vanligaste frågan är om det spökar på slottet – och det gör det. Det är flera som sett en tomteliknande man med grå kåpa som vill visa att det finns en stor skatt under golvet. Men han är ett väldigt vänligt spöke, försäkrar Christine Melinder och skrattar.

Publicerad 25 August 2019 00:00