Otto får i sig insulinet blandat i mosad banan under dagens andrafrukost. Pappa Petter och storasyster Idun har båda typ 1-diabetes.

Otto får i sig insulinet blandat i mosad banan under dagens andrafrukost. Pappa Petter och storasyster Idun har båda typ 1-diabetes. Foto: Privat

Ny studie hoppas lösa diabetesgåta – ettårige Otto en av försökspersonerna

Hans föräldrar vill bidra till forskningen

LUND.

Sedan 2018 pågår en stor internationell studie där bebisar screenas efter risker för att utveckla typ 1-diabetes. I Skåne har 1 800 barn undersökts och av dem får nu cirka 30 småbarn dagliga doser av insulin för att träna immunförsvaret. Ett av dessa barn är Otto Skoog från Lund.

Av
Mattias Grenholm

Otto är 14 månader och har än så länge inte utvecklat diabetes typ 1. Men han löper förhöjd risk att få den ärftliga sjukdomen eftersom både pappa Petter och storasyster Idun har den.

– När jag var gravid med Otto fick vi höra om studien och vi tänkte att det kunde vara skönt att vara förberedd. Vi bestämde oss därför snabbt för att Otto skulle få delta, säger hans mamma Ellen Skoog.

Efter screeningen blev det några veckors nervös väntan innan beskedet.

– Vi fick reda på att han tillhör högriskgruppen och blev förstås ledsna, vi hade ju hoppats på annat, säger hon.

Till saken hör att barn till en förälder med typ 1-diabetes löper mindre än fem procents risk att själv få sjukdomen och Ottos storebror Finn har inte utvecklat den.

– Det är högst risk att utveckla denna typ av diabetes upp till fyra års ålder och eftersom Finn nu är i den åldern hoppas vi att han ska klara sig, säger Ellen, som heller inte har sjukdomen.

Nu får Otto en daglig men låg dos av insulin – eller placebo, vilken grupp Otto tillhör vet inte familjen. Insulinet ges i pulverform och blandas i yoghurt eller i mosad banan. Otto är ingen motsträvig försöksperson utan slukar allt med god aptit.

Tanken är att vänja immunförsvaret vid insulinet och det finns inga kända biverkningar. Otto ska få sin dagliga dos fram till tre års ålder och går på regelbundna kontroller. Kontrollerna ska sedan fortsätta tills han är drygt sju år.

– Hittills har han inte utvecklat antikroppar och det är en lättnad varje gång vi får det beskedet. Skulle det hända är det ändå bra att få veta i så tidigt stadium som möjligt så att han kan få behandling. Dessutom får inte alla typ 1-diabetes bara för att antikroppar utvecklas, säger Ellen.

Beslutet om att delta i studien grundar sig även i en vilja att bidra till forskningen.

– Det finns större kunskap om typ 1-diabetes idag än när min man blev sjuk som tioåring men man vet fortfarande för lite om vilka mekanismer som ligger bakom. Den här studien kan förhoppningsvis göra att man lättare kan upptäcka riskgrupper och förhoppningsvis hitta sätt att förhindra uppkomsten på ett tidigt stadium, säger Ellen Skoog.

Fakta

Typ 1-diabetes

Av okänd anledning angriper kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och förstör dessa, vilket leder till total brist på insulin.

Syptom på sjukdomen är att man kissar ofta och mycket, ofta är törstig och trött. Dessutom minskar man i vikt.

De direkta orsakerna till att man blir sjuk i typ 1-diabetes är i dag okänd men en viss ärftlig risk är konstaterad.

Källa: Diabetesförbundet

Publicerad 23 August 2019 13:16