Gullan och Dan Bornemark med grammisstatyetten hemma hos Gullan i Limhamn.

Gullan och Dan Bornemark med grammisstatyetten hemma hos Gullan i Limhamn. Foto: Markus Celander

Gullan Bornemark om sin första grammis: "Jag fick den inte som Årets nykomling"

"Jag är glad över att få en bekräftelse på att folk uppskattar vad jag gjort"

LIMHAMN.

Hennes karriär startade för 70 år sedan. Nu har kompositören Gullan Bornemark, 91, fått sin första grammis. "Det var inte i kategorin Årets nykomling", säger hon.

Av
Markus Celander

Gullan Bornemark och sonen, musikern Dan Bornemark, pustar ut i Gullans hus i gamla Limhamn. De har just kommit hem från Grammisgalan i Stockholm, där de vann kategorin Årets barnalbum med skivan "Mina egna favoriter". Det rör sig om nyinspelningar av 19 låtar som Gullan Bornemark skrivit under sin långa karriär, varav tio aldrig getts ut tidigare.

Du har skrivit cirka 400 sånger, var det svårt att välja?

– Nej, vi fokuserade på låtar som inte blivit så spridda. Alltihop var Dans idé, säger Gullan och passar frågan vidare till sonen.

– Vi var en liten kvartett som gick in i studion för att spela in låtarna på nytt med nya arrangemang. Tanken var att det skulle låta avspänt och elegant med Gullans piano i centrum. Lyssnar man på inspelningarna från 60-talet så var det mycket "tjong" i musiken och mer uppstyrt. I "Mina egna favoriter" finns det plats för lite improvisationer, säger Dan.

Gullan Bornemark vid pianot hemma i Limhamn.

Gullan Bornemark vid pianot hemma i Limhamn. Foto: Markus Celander

Förutom att spela piano sjunger Gullan på skivan med sina barnbarn Signe och Hjördis. Dans döttrar.

– De är jätteduktiga, men så har de också blivit impregnerade i musik sedan födseln, säger Gullan.

Grammisar har delats ut sedan 1969, och Gullan och Dan Bornemark har varit nominerade en gång tidigare, 1995 med "Fruktsallad". Gullan berättar att hon "gick i taket av glädje" när Dan ringde och berättade att de var nominerade till en grammis för "Mina egna favoriter".

– Bara att bli nominerad är stort. Jag var nöjd bara med det. När vi sedan dessutom vann blev jag alldeles paff. När jag och Dan kom upp på scenen så bara for det ur mig att jag inte stod där som Årets nykomling. Det första skrattet från publiken i sådana sammanhang är viktigt, och det var skönt att vi fick det så fort.

Du har vunnit många fina priser genom åren. Hur värderar du grammisen?

– Varje pris är unikt. Jag jämför dem inte med varandra. Jag är bara glad över att få en bekräftelse på att folk uppskattar vad jag gjort. Och jag har en viss distans. Jag har ju inte med mig grammisstatyetten när jag är och handlar på Malmborgs.

Nej, och tung är den ju.

– Ja, 2,2 kilo.

Många svenskar minns hur de som barn lyssnade på Gullan Bornemarks sånger. "Sudda sudda", "Är du vaken Lars" och "Min ponny" är bara några exempel.

– De har vuxit upp och flyttat hemifrån, säger Gullan om de sångerna och skrattar.

Skriver du fortfarande låtar?

– Ja, det händer fortfarande om man inte aktar sig.

Publicerad 16 February 2019 00:00