De har kämpat mot kärnvapen i tre decennier

PERSTORP.

Det var under det Kalla kriget i början av 80-talet som Christina Vigre Lundius och Klas Lundius började engagera sig i Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK. En kamp som fortsätter att vara aktuell, menar de.

Av
Martin Wingren

– Det finns många som tror att kärnvapen försvann på 90-talet efter Kalla kriget, säger Klas Lundius som är administratör inom organisationen och engagerad tillsammans med sin hustru läkaren Christina Vigre Lundius.

De båda för sin kamp från huset som ligger mitt ute i skogen utanför Perstorp – en kontrast mot de maktcentrum såsom Moskva och Washington där de stora besluten om kärnvapenbruk kan tas.

– Vi är informatörer om effekterna av kärnvapen och om vi är många som trycker på så kan det kanske bli en ändring, de humanitära effekterna glöms bort. Det har röstats igenom ett förbud i FN men Sverige har inte skrivit på det, säger Christina Vigre Lundius.

Syftet är att informera om effekterna av kärnvapen ur ett medicinskt perspektiv och de katastrofala följderna av användandet av kärnvapen.

– De brännskador som uppstår är bland det värsta du kan se. Det är fruktansvärt. Det räcker med en mindre kärnvapenkonflikt mellan Indien och Pakistan för att två miljarder ska drabbas av svält, det får globala konsekvenser på grund av bland annat missväxt, säger Christina Vigre Lundius.

År 1985 tilldelades SLMK Nobelsfredpris och 2017 togs ytterligare ett steg i riktningen att bekämpa kärnvapen när ICAN, en organisation sprungen ur SLMK, fick fredspriset. Makarna Lundius var på plats i Oslo under fredsprisceremon den 10 december.

– Det var härligt och en bekräftelse på att vi måste fortsätta, säger Christina Vigre Lundius.

– Vi fick mycket media i Oslo men här nere har det varit tyst, inflikar maken.

Känns det inte ibland som ett stort och omöjligt uppdrag?

–Det är många som sagt till oss: "Ni är inte kloka, ni tror väl inte att USA skulle göra sig av med sina kärnvapen medan Nordkorea har sådana vapen", säger Klas Lundius.

– Det är ett spel på en sådan hög nivå. Men vi och ICAN har nått så högt upp som i FN och fått så många länder att skriva under ett kärnvapenförbud, säger Christina Vigre Lundius.

Paret har bland annat varit på besök i Moskva och där på plats fått se hur man arbetar på stridsledningscentraler och paret oroas över att misstag kan ske och utlösa ett kärnvapenkrig.

– Det finns cirka 15 000 kärnvapen-stridsspetsar i världen kvar och det räcker inte att man begränsar dem eller gör dem mindre. De måste bort, säger Christina Vigre Lundius.

– Antingen försvinner de eller så försvinner vi. Problemet är att ingen vill vara den som är först med att göra sig av med sina kärnvapen, inflikar Klas Lundius.

Publicerad 20 January 2018 05:00

Lokaltidningens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från Lokaltidningen