Nyårslöften - en rest av äldre tiders magiska tänkande

Av
Markus Celander

Markus Celander

NYÅRSLÖFTEN. Efter flera dagars julledighet med god mat och dryck smyger sig skuldkänslorna på. Nu får det bli botgöring från och med nästa år med broccoli, vatten och långa joggingpass varenda dag. Ungefär så tolkar folklivsforskaren Bengt af Klintberg vår tradition att avge nyårslöften - en tradition som funnits i Sverige i bara några decennier.

Oftast handlar nyårslöften om att skärpa till sig och äta och leva mer hälsosamt.

Det visar åtminstone de undersökningar som gjorts.

Samma undersökningar visar även att de flesta av löftena bryts en bit in på det nya året.

Folklivsforskaren Bengt af Klintberg har fördjupat sig i löftestraditionen, och har funnit att den i nuvarande tappning är ganska ny.

– Första gången som ordet ”nyårslöfte” dyker upp i Sverige är i dagspressen på 1940-talet. Där framkommer det också att företeelsen kommer från USA. Den amerikanska förebilden kallas “New Year's resolutions”, berättar han.

Goda föresatser

I USA kan traditionen spåras ända tillbaka till den berömde vetenskapsmannen Benjamin Franklin, fortsätter Bengt af Klintberg.

– Mellan 1732 och 1758 gav han varje år ut almanackor, “Poor Richard's almanack”, som innehåller goda föresatser inför det nya året.

Senare, i mitten av 1800-talet, började det bli allt vanligare att amerikanerna sände jul- och nyårskort till varandra som framhöll just goda föresatser.

Dessa föresatser var ganska lika dagens nyårslöften, att leva sunt och vara arbetsam, förklarar Bengt af Klintberg.

– Det har ju aldrig direkt hört till vanligheterna att man lovar tvärtom, att man ska sträva efter att äta gott och lata sig ännu mer under nästa år, tillägger han.

Benjamin Franklin. Foto: Mostphoto´s

Benjamin Franklin. Foto: Mostphoto´s

Äldre folktro

Bengt af Klintberg ser en koppling längre bakåt i tid vad gäller svenska förhållanden.

I det gamla svenska bondesamhället fanns en föreställning om att det man gjorde på nyårsdagen skulle få konsekvenser för resten av året.

– Om man till exempel spenderade och slösade så innebar det att ekonomisk ruin och elände väntade. Därför skulle man klä sig fint och hålla kvar sina pengar i fickan under nyårsdagen.

I äldre folktro var det även vanligt med nyårsspådomar, förklarar Bengt af Klintberg.

Till exempel smälte man bly och hällde det i vatten.

Utifrån det mönster som blyet då bildade tolkades det kommande året.

– Man höll på med det i flera hundra år. I Sverige har traditionen försvunnit, men i Finland gör man det ännu, om än i mindre skala.

Annat magiskt tänkande var att äta ett äpple på nyårsdagen.

– Då skulle man hålla sig frisk under hela det kommande året. Men efterhand försvann dessa mer magiska föreställningar, och ersattes av nyårslöftena så som vi känner dem idag, säger Bengt af Klintberg.

Publicerad 01 January 2015 14:00