Mats Nilsson fick sin ”bal på slottet”, men den kvällen varade bara i en rond. Nu är det allt eller inget som gäller i nästa match om det ska bli en fortsättning i UFC. Foto: Mikael Öhrn

Mats Nilsson fick sin ”bal på slottet”, men den kvällen varade bara i en rond. Nu är det allt eller inget som gäller i nästa match om det ska bli en fortsättning i UFC. Foto: Mikael Öhrn

Svart på vitt med Mats Nilsson:

”Jag blir stillastående någon sekund och det har man inte råd med”

Av
Mikael Öhrn

Mikael Öhrn

KAMPSPORT/HELSINGBORG. Flera års slit nådde sin kulmen för Mats Nilsson den 8 mars i år. Debuten i UFC var dock över efter en teknisk knockout redan i den första ronden. Nu är pressen att vinna nästa match ännu större. Men så klart också viljan att bevisa att han hör hemma på den stora scenen.

Det såg lovande ut, men med 36 sekunder kvar av den första ronden bröt domaren matchen. Då hade Mats Nilsson blivit upptryckt mot buren där han fick agera slagpåse.
- Han var tuff, det får jag säga nu när jag förlorat. Han hade en uppenbar fördel i sin räckvidd. Det är en sak att vara lång, en annan sak att vara lång och veta vad man ska göra med det, säger Mats Nilsson om den än så länge obesegrade engelsmannen Luke Barnatt.
Planen var att ta den gänglige engelsmannen till mattan, men han kom aldrig dithän.
- Det är alltid min strategi och plan att hamna där, men man kan inte bara springa in och göra det. Särskilt mot en så skärpt kille som Luke. Planen var att utmana med händer och sätta mig i respekt, sen när han skulle gå på boxning skulle jag ta över. Tyvärr tappar jag och då hittar han sitt avstånd och då small det till som bekant, säger han.
- Exakt vad som händer vet jag inte. Om det hänger sig i huvudet eller något, men när han kommit igång och etablerat sin jabb kommer han igång. Sen får han in den sparken som får mig att bli vimmelkantig, sen är allt ren formalia, fortsätter han.

”En bal på slottet”

Förlusten till trots var det en upplevelse att fajtas på den stora scenen.
- Det är någon form av drömmål som gått i uppfyllelse och det var väl precis så fantastiskt som jag hade föreställt mig det. Det var som en bal på slottet.
Vad drar du för lärdomar av debuten?
- Att det finns uppenbarligen saker kvar att göra, men jag gick ändå in med inställningen att vinna. Sen blir jag stillastående någon sekund och det har man inte råd med. Man ska tro ännu mer på sin förmåga. Nu fick jag omsatt det jag provat i träning, så det är en bekräftelse på att det funkar.
- Sen är det en erfarenhet. Det är ett gigantiskt sammanhang och det känns annorlunda när man kommer till firman på måndagen och stämplar in. Så där är också saker att ta in. Sen är inte det det stora, men ändå.
Hur menar du?
- Jag har aldrig varit med om innan att det står folk i lobbyn som vill ta bilder med en. Till slut får man säga ”ursäkta jag måste gå”. Det är bisarrt, men det beskriver ändå hur stort det är i världen. Så det är en viss erfarenhet som kommer till nytta en annan gång.

Hoppas på match i Sverige

Nu får han gå i väntans tider.
- Jag vet att jag har en match till, det har de lovat mig men exakt när har jag svårt att säga nu. Tyvärr blir det inte så många matcher som man önskar. Man vill hålla sig varm, men det kostar. Nu hade de en hemmason som lockade.
Vill det sig väl blir det hursomhelst en andra match på hemmaplan.
- I oktober är det sagt att cirkusen ska hit. Antingen till Malmö eller Stockholm. Det tror jag är så pass officiellt. Att gå en match där är lockande för att säga det minsta.
Då krävs en seger.
- Man ska inte utesluta något, men generellt sett om du kommer in som ny och förlorar två matcher är det ”Hi och good bye”. Sen om folk står upp och skriker efter matchen får man kanske chansen ändå, men så klart är jag piskad att vinna. Det ger en viss press, men den har jag ändå lagt på mig själv. Det är därför jag är här. Jag möter ändå dem som är bäst, säger han.
Annars kan det vara över för honom.
- Jag känner att detta är sista rycket. Åker jag ut är det det. Därför är jag piskad att vinna. Det har jag sagt till mig själv, att UFC är det sista jag gör. Sen önskar jag att det får hålla på så länge till, men ett återtåg skulle vara svårt. Det är nu eller aldrig.

Foto: Mikael Öhrn

Foto: Mikael Öhrn

Publicerad 14 March 2014 11:07