Ökad tillväxt kan vara en "vink" om diabetes

Intressant resultat från forskarlag i Lund

Av
Av Ann Lagerwall

INTRESSANT. En ökad längdtillväxt hos barn under de första 18 månaderna i livet kan vara en markör för att typ 1 diabetes håller på att utvecklas. Men frågan är om den autoimmuna reaktionen börjar först eller är en följd av den ökade tillväxten.  
- Vi vet inte exakt hur detta går till men en tänkbar förklaring är att ändrade kostvanor och snabb tillväxt stressar de insulinproducerande betacellerna att producera mer. Denna stress kan kanske trigga igång den autoimmuna reaktion som till sist leder till typ 1 diabetes, säger Helena Larsson, forskare på LUDC, Lunds Universitets Diabetescenter. Men det kan alltså också vara tvärtom, menar Helena Larsson.
Att det är den autoimmuna reaktionen som leder till en ändrad ämnesomsättning. Då är den ökade tillväxten mer en markör för att processen som leder till typ 1 diabetes är igång.
- Ja, hönan eller ägget? Vi kommer att fortsätta följa barnen i den internationella studien TEDDY, The Environmental Determinants of Diabetes in the Young, där riskbarn följs från födelsen. Här räknar vi med att få svaret, konstaterar Helena Larsson.

Mönstret tydligt

Forskarlaget i Lund har alltså visat på att barn som insjuknar i diabetes före sex års ålder har en snabbare längdtillväxt de första 18 månaderna i livet. I studien ingick 58 barn som insjuknat i typ 1 diabetes och 155 friska kontrollbarn, matchade för kön, graviditetslängd och födelsedatum. En tredjedel av barnen var också matchade för den genetiska risken för typ 1 diabetes. Och mönstret var tydligt, de barn som insjuknade växte mer på längden det första ett och ett halvt året. - Dock hade de inte en ökad födelsevikt vilket också betraktas som en riskfaktor för typ 1 diabetes. Vi har också tidigare visat att den ökade vikten kan kopplas till riskgener för sjukdomen, det vill säga det är inte vikten i sig som ökar risken, säger Helena Larsson.
Helena Larsson och hennes kollegor är därför inte helt överraskade över resultatet i sin studie.
- Nej, även tidigare retrospektiva studier har visat att längdtillväxten före diabetesdiagnos är ökad, men då ska vi ändå betänka att dessa studier har företrädelsevis varit retrospektiva och gällt barn i högre åldrar. Även ett ökat BMI har tidigare rapporterats, men inte kunnat bekräftas av alla studier. Man har också tidigare rapporterat att barn med hög födelsevikt och längd har risk för diabetes, vi har i två tidigare studier visat att den ökade födelsevikten och längden är knuten till de så kallade HLA-gener med hög risk för typ 1 diabetes.

Viktig pusselbit

I den nu publicerade undersökningen har forskargruppen också jämfört barn med riskgener som insjuknar med dem som går fria. Också där fanns sambandet kvar. De som fick typ 1 diabetes hade en snabbare längdtillväxt under spädbarnstiden. Enbart riskgener för diabetes kan alltså inte förklara den ökade längdtillväxten. - Vi letar efter och försöker kartlägga möjliga samband som förklarar varför bara en liten del av barnen med genetisk risk insjuknar, vad som skiljer dem från varandra. I det sammanhanget är varje liten pusselbit viktig, säger Helena Larsson. Men den nya kunskapen som forskarna i dagsläget har kommer inte att kunna hjälpa barn som redan har fått diabetes, menar Helena Larsson.
- Nej, men den är en viktig pusselbit i letandet efter varför vissa barn utvecklar typ 1 diabetes och vad som triggar igång sjukdomen, konstaterar hon.

Publicerad 01 October 2008 03:00

Lokaltidningens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från Lokaltidningen