Kerstin Lenander från Kvinnojouren Märta vill se ett mer aktivt arbete från kommunens sida när det gäller kvinnofridsfrågor. Foto: Karl Eckhardt

Kerstin Lenander från Kvinnojouren Märta vill se ett mer aktivt arbete från kommunens sida när det gäller kvinnofridsfrågor. Foto: Karl Eckhardt

Kvinnojouren efterlyser fler åtgärder från kommunen

Av
Karl Eckhardt

LJUNGBY. Plats 119 av 200. Den placeringen fick Ljungby i Unizons kvinnofridsbarometer. På Kvinnojouren Märta är man inte förvånad över resultatet och efterlyser samtidigt ett mer aktivt arbete från kommunens sida.
I kvinnojoursorganisationen Unizons senaste kvinnofridsbarometer, där kommunernas ambitioner och verksamheter mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer mäts, hamnade Ljungby på plats 119 bland 200 undersökta kommuner.
I kvinnofridsbarometern undersöktes bland annat kommunernas handlingsplaner, hur kvinnofridsarbetet är organiserat samt vilket stöd och skydd det finns för våldsutsatta kvinnor och barn.
Kerstin Lenander från Kvinnojouren Märta i Ljungby är inte förvånad över att kommunen hamnar så långt ner i rankingen.
– Det är inte så upplyftande, det kan man säga utan krusiduller, säger hon.

Efterlyser hjälp

Kvinnojouren Märta samarbetar redan på många plan med kommunen. Men Kerstin Lenander skulle vilja se att det även inrättades en permanent funktion inom kommunen som enbart arbetade med kvinnofridsfrågor. För som det ser ut just nu så finns det ingen funktion inom kommunen som enbart är inriktad på att arbeta med frågor kring våld mot kvinnor. Hon efterlyser ett större engagemang i frågan:
– Att det ska finnas en funktion inom socialtjänsten dit alla kvinnor kan vända sig, oberoende om hon behöver försörjningsstöd, om det ska öppnas en utredning på barnen eller om hon har missbruksproblem eller funktionsnedsättning. Utan det ska vara i egenskap av våldsutsatt kvinna, säger hon.
Kerstin Lenander menar att det inte så viktigt hur själva arbetet är organiserat - så länge det bara finns en kanal in i socialtjänsten.
Även det ekonomiska stödet som jouren får från kommunen är en viktig pusselbit. Där vill Kerstin Lenander få till stånd en mer lånsiktig finansiering.
– Det handlar om att få en finansiering som duger och som är på längre sikt än att man måste söka i ett år i taget, säger hon.

Säger nej

Hur ser det ut med platserna i era skyddsboenden? Känner ni att det finns tillräckligt med plats för de behov som finns?
– Det är fifty-fifty ungefär. Men det händer aldrig en kvinna kommer på egen hand, knackar på dörren och säger att hon har blivit slagen, och att vi säger nej. Då löser vi det på något sätt.  Oftast när vi säger nej är det när det kommer förfrågningar från socialtjänster i andra kommuner.

Publicerad 21 April 2015 08:00