Gisela Berglund, som bor i Ronneby, har skrivit en bok med recept och historier om bakverk som hon samlat på sig under livets gång. Foto: Stina Pettersson

Gisela Berglund, som bor i Ronneby, har skrivit en bok med recept och historier om bakverk som hon samlat på sig under livets gång. Foto: Stina Pettersson

Våra bakverk påverkas av vår historia

Om det berättar Gisela i sin receptbok Giselas bakverk

Av
Stina Pettersson

RONNEBY. Nu är det snart jul och till våra högtider hör kakor och tårtor. De har en historia precis som högtiderna i sig. Om det berättar 85-åriga Gisela Berglund i sin bok Giselas bakverk.

I Giselas bakverk finns recept som härstammar ända från 500-talet före Kristus och från flera olika delar av världen. Till recepten finns dessutom berättelser och bakverkens historia. Hon följer kyrkoåret i boken och börjar därför med advent som betyder ankomst.

Förr julbakade man hela adventstiden. Då användes färgerna orange, grönt och rött liksom vid jul och påsk. Orange står bland annat för uppståndelsen, grönt för det nya livet i naturen och rött för det gudomliga och mänsklig kärlek samt själva livet i Guds anda.

Den här tiden på året ska mycket frukt, kryddor och nötter användas vid bakning.

Recept från 600-talet

Pepparkakor är något vi förknippar mycket med julen. De äldsta skrivna recepten finns enligt Gisela i tyska klosterböcker från 600-talet och de var förmodligen kända redan under antiken.
– Pepparkakor var magmedicin och delades ut på ålderdomshem och barnhem, berättar hon.

Senare blev de även jul- och festkakor som delades ut till byns barn.

Gisela Berglund själv växte upp i Tyskland i en väldigt bakintresserad familj. Ett av hennes första ord var ”baka” och hon lärde sig läsa och skriva som fyraåring tack vare bakningen. När hon var i tonåren började hon samla recept och hon har gått runt med 40 recept i huvudet som hon nu fått nedskrivna.
– Bakning har varit en trygghet. När jag har haft hemlängtan eller efter min mans död kunde jag gå upp på natten och baka. När jag får mardrömmar om kriget, vilket händer nu när det är krig i nästan halva världen, då kan bakningen hålla mig sysselsatt, berättar hon.

När hon kom till Sverige 1951 såg hon skillnader mellan länderna när det gällde bakverken. Här var det mer grädde och socker i kakor och tårtor.
– Jag blev så besviken när jag åt min första svenska jordgubbstårta, berättar Gisela eftersom den här endast var toppad med jordgubbar medan den i Tyskland består till största del av just jordgubbar.

Hon Skriver bland annat om de här bakverken.

Hon Skriver bland annat om de här bakverken.

Annorlunda i Sverige

I Sverige har man dessutom småkakor nästan året runt till skillnad från i andra länder. Den största skillnaden är dock att man inte använder lika mycket frukt och nötter.
– Det växte inte här lika mycket förr.

Enligt Gisela påverkas vi fortfarande av hur det bakades förr.

Något annat som hon upptäckte i Sverige var att det inte var lika lätt att baka kakor från andra länder här. Flera av ingredienserna gick inte att köpa i Sverige.
– Jag fick be vänner från Tyskland att ta med dem till Sverige, säger hon.

Numera går de dock att köpa i större mataffärer.

Gisela har arbetat som lektor och docent i tyska och historia och hon brukade alltid bjuda sina elever på stora tårtkalas när de slutade. De hon har bjudit på kakor genom åren har bett henne göra den här boken och nu har den till slut blivit verklighet. Boken går att beställa från förlaget Publit.

Efter många år skrev hon till slut boken.

Efter många år skrev hon till slut boken.

Hennes viktigaste adventskaka är Franz-Joseph.

Hennes viktigaste adventskaka är Franz-Joseph.

Publicerad 30 November 2014 08:00