FRAMTIDEN Barnen springer Alice Tegnerlopppet i Carlshamn. När dessa barn når arbetsför ålder ser världen säkert annorlunda ut när det gäller tekniska framsteg. Huruvida de får uppleva någon klimatförändring är dock mera osäkert.FOTO:Peter Enckell
FOTO: Peter Enckell

FRAMTIDEN Barnen springer Alice Tegnerlopppet i Carlshamn. När dessa barn når arbetsför ålder ser världen säkert annorlunda ut när det gäller tekniska framsteg. Huruvida de får uppleva någon klimatförändring är dock mera osäkert.FOTO:Peter Enckell FOTO: Peter Enckell

En helt annan historia

Peters spaltkrönika

Av
Peter Enckell

BLEKINGE Efter det internationella crescendot i samband med Östersjöfestivalen Carlshamn i förra veckan känns det angeläget att tala om just internationalism.
Det har inspirerat mina tankar: dels om en värld som krymper, dels kring det faktum att det finns krafter som vill strypa möjligheterna att vidga våra vyer, genom att exempelvis försvåra för flygresor.” Klimatisterna förordar en hållbar utveckling, och vem gör inte det?
Men vad är egentligen en hållbar utveckling och vem är tillräckligt kunnig för att våga sätta agendan för en sådan?
Att många spalter som jag skriver har sitt ursprung i diskussioner vid badbryggan torde vid det här laget vara allom bekant. Vi är numera sex hyggligt medelålders vita heterosexuella män, alltså är i skottgluggen för en del politiska initiativ. Samtalet senast kom att handla om bland annat hållbar utveckling, havsnivåer och historielöshet.

Peters spalt

Peters spalt

Historieintresset

Om vi lämnar klimatisternas paradämnen och går direkt på historielösheten, så är det enligt utsago sämre med de historiska kunskaperna i våra storstäder än på landsbygden. Däremot är nuet mer närvarande i storstäderna och framtiden ett större samtalsämne där än här ute på landsbygden. Jag håller med om att detta är ett högst ovetenskapligt konstaterande men eftersom en av oss lever och verkar i Stockholm och tar med sig sina erfarenheter hit så får de gälla som kunskap, tills någon säger något annat.

Människan i Tiden

När jag och en kollega i slutet av 70-talet och i början av 80-talet skrev historieböcker för högstadiet, "Människan i Tiden del I-III", gjorde vi det för att öka intresset för historia bland ungdomarna. Jag undervisade i historia och insåg att den röra som presenterades i de traditionella läroböckerna var direkt förödande. Det gick helt enkelt inte att förstå orsak och verkan av historiska händelser och det är måhända här som en del av den historielöshet som vi möter i dag har sitt ursprung. Ämnet historia har alltför litet utrymme i dagens skolschema och vad värre är, det är ytterst få som tycker det är roligt och intressant. Med det som bakgrund är det heller inte svårt att förstå att politiska partier som SD når framgångar.

Nationalismen ökar

Att nationalismen florerar fritt just nu är både bra och dåligt. När Tyskland vann fotbolls-VM, visste den tyska nationens glädjeyra inga gränser. Det är fullt förståeligt och ett gott tecken på den positiva sidan av nationalism. Det är dessutom en glädje som alla tyskar säkert vill dela med sig, även om just den glädjen kanske inte delas av alla. Vi andra har ju våra nationslag att tänka på och hylla. Tysk nationalism, eller rättare sagt nationalsocialism, är det annars ganska många som tänker på med stort obehag, åtminstone i de äldre generationerna. Det är väl bland annat detta som gör att man ställer sig frågande till den framväxande kraften i världen som handlar om nationalism kombinerad med protektionism och främlingsfientlighet. Alla älskar sina egna länder, men att göra det så mycket att man inte vill dela med sig av den kärleken till andra, eller bjuda in dem att flytta närmare oss om de vill, känns mycket märkligt.

Ju fler desto bättre

I Sverige har vi inte problem med överbefolkning utan snarare tvärtom. Vi behöver många fler händer, hjärnor och kulturella inspirationskällor som kan hjälpa till med vår gemensamma försörjning och utveckling. Dessutom behöver vi få in mycket mer kunskap och erfarenheter som vi saknar på hemmaplan, och kanske till och med berika våra historiekunskaper med nyanländas berättelser från sina hemländer.
Inom området civil beredskap håller exempelvis kunskaperna på att tyna bort. Vi är helt enkelt allt sämre rustade för olika typer av katastrofer. Sedan den allmänna värnplikten försvann har läget blivit allt allvarligare. Även här kan nyanlända personer som kanske lämnat krigshärdar och andra oroligheter dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper.
Nu är det högsommar med allt vad det innebär av lediga dagar, utflykter och kanske resor utomlands. Man kanske ska ta sig en funderare på hur man blir bemött som turist utomlands. På samma sätt vill säkert såväl turister som hitflyttade bli bemötta hos oss. Värdskap är kanske en förkortning av värdegemenskap -vi är ju trots allt människor allihop.

Publicerad 28 July 2014 18:00