Zsuzsanna bene har tillsammans med Macken i Växjö dokumenterat och presenterat invandrares väg mot jobb som nya i Sverige. Utställningen ”Goddag yxskaft, vi vill bara ha jobb” visas på Kulturparken Småland fram till juni. Foto: Calle Berglund

Zsuzsanna bene har tillsammans med Macken i Växjö dokumenterat och presenterat invandrares väg mot jobb som nya i Sverige. Utställningen ”Goddag yxskaft, vi vill bara ha jobb” visas på Kulturparken Småland fram till juni. Foto: Calle Berglund

Individernas långa väg till jobb

Av
Calle Berglund

BERÄTTELSER. 15 år som arbetsterapeut och chef för en psykiatrisk klinik. Men som ny i Sverige står valet efter SFI-kurserna mellan att utbilda om sig under 10 år, eller att delta i familjeförsörjningen. Då blir vägen till rätt jobb lång och landet förlorar kompetens.
I fotoutställningen ”Goddag yxskaft, vi vill bara ha jobb” på Kulturparken Småland visar journalisten Zsuzsanna Bene några av människorna och livshistorierna bakom dagens integrationsdebatt.

Individperspektiv

Hon har intervjuat invandrare med olika bakgrund socialt och karriärmässigt, för att sedan presentera hur de mottagits av det svenska systemet i vykort till myndighetspersoner.
– Jag vill visa enskilda individer som hamnat i olika situationer och kämpar för att hitta sina platser i samhället. Det är inte lätt att se individer när en läser myndighetspapper. Men bakom papperna finns människor med stor kunskap och kompetens. Jag vill visa svårigheterna ur deras ögon, säger Zsuzsanna Bene.

Letade livsöden

Livsberättelserna i utställningen har dokumenterats i samarbete med Mackens Fredrik Bergman. Idén till presentationen kommer från en resa till Palestina, där han stötte på politiska vykort från tjejer som ville få möjlighet att spela fotboll.
– Han visade mig vykorten och frågade om vi skulle kunna berätta historier på samma sätt om integrationen i Sverige. Så vi började titta runt och hittade massa människor och livsöden som vi kunde visa i utställningen, säger Zsuzsanna Bene.
Bland människorna på vykorten finns 43-åriga Agnieszka, som jobbat 15 år som arbetsterapeut och chef för en psykiatrisk avdelning i Polen innan hon flyttade till Växjö. Hon ville fortsätta sitt jobb, men hade valet att utbilda om sig i yrket i minst 10 år, eller delta i familjeförsörjningen. Idag jobbar hon extra på en förskola.

Onödig utbildning

Vi möter också 42-årige Amir från Irak. Han är en utbildad kyl- och värmepumpstekniker som vill lära sig att starta eget företag i Sverige, men tvingas som nyanländ arbetssökande att följa Arbetsförmedlingens etableringsprocess. CV och personligt brev skriver han klart på en eftermiddag, men utbildningen varar ett halvår.

Anpassa mottagandet

För Zsuzsanna Bene handlar den stora förbättringen av integrationen om att oftare se individer istället för grupper och anpassa att systemen efter dem.
– Jag tror verkligen att det är ett stort fel att förlora deras kompetenser. De är enskilda individer, men det är många människor i Sverige som är i samma situation som dem, säger hon.

Publicerad 14 March 2014 13:45