Punktskriftens grundare 200 år

-men bättre med talböcker tycker de synsvaga

SYNSVAGA. I januari är det 200 år sedan Louis Braille, punktskriftens uppfinnare föddes. Hans uppfinning har gett synskadade möjlighet att leva ett mer oberoende liv. Idag används punkten på många sätt i Sverige. Men dock finns det inga böcker i lager med punktskrift i Alvesta, varken på biblioteket eller i bokhandeln.  
-Det finns ingen efterfrågan på dem, säger bibliotekarie Susanne Leek.

Louis Braille som föddes i Frankrike var själv blind och uppfann det nuvarande systemet med punktskrift. Det bygger på sex upphöjda punkter, tre punkter i två rader, precis som äggen i en äggkartong.

Medicinförpackningar med punktskrift

-Punktskriften är mitt skrift- och lässpråk. Utan det är jag analfabet, eftersom jag både läser och skriver dagligen, säger Ulrika Norelius, en av Sveriges punktskriftsläsare.  
-Det är bra att medicinförpackningar har börjat märkas med punktskrift. Drömmen vore att även mjölkpaketen var försedda med punktskrift så att det blev möjligt att veta vad som är fil och mjölk i butiken, fortsätter hon.

En sådan här CD-läsare som ligger på bordet krävs för att kunna läsa talböckerna. Ett par exemplar finns till utlåning vid biblioteket. Sedan i våras finns även en mindre apparat, där man istället kan sätta in ett fickminne med böcker som biblioteket laddat ned.
Foto: Thomas Edgren.

En sådan här CD-läsare som ligger på bordet krävs för att kunna läsa talböckerna. Ett par exemplar finns till utlåning vid biblioteket. Sedan i våras finns även en mindre apparat, där man istället kan sätta in ett fickminne med böcker som biblioteket laddat ned. Foto: Thomas Edgren.

Ingen efterfrågan i Alvesta

När det gäller böcker finns det dock ingen efterfrågan på punktskrift i kommunen.  
-Vi har inga böcker med punktskrift. Däremot ljudböcker finns det gott om . Varje ny bok idag görs i princip även som ljudbok, menar Anita Lindstedt, Alvesta Bok- och Pappershandel.
På biblioteket finns också ljudböcker att låna.
 
-Och talböcker! En annan typ av böcker i en sorts mp3-format; "Daisy", som man behöver en speciell spelare för att lyssna på. Vi tar hem dessa böcker från Ljud- och Talskriftsbiblioteket, berättar bibliotekarie Susanne Leek.
 

Louis Braille blev 43 år. Nu firas att det var 200 år sedan han föddes.

Louis Braille blev 43 år. Nu firas att det var 200 år sedan han föddes.

Kan ladda hem på 15 minuter

Hon förklarar att biblioteket sedan i våras även snabbt kan ladda hem talböcker som inte finns hemma.  
-Vi kan ladda hem en bok på 15 - 20 minuter och lägga över den på CD, om en låntagare söker någon vi inte har hemma.
Utbudet talbokstitlar är bredare än antalet ljudböcker, som främst handlar om kommersiell skönlitteratur.
 
-Som talböcker finns det även faktaböcker och ett antal andra ämnen. Punktskriftsböcker finns inte i lager, och har ingen efterfrågan enligt henne.
 
Får hem fyra böcker i veckan
 
-Det är få idag som kan punktskriftsalfabetet, konstaterar Ulla-Britt Nilsson, Synskadades Riksförbunds Lokalförening i Alvesta.
Därför förstår hon att det inte finns något behov av punktskrift, varken i böcker eller på förpackningar.
 
-Men tal- och ljudböcker är bra. Jag "prenumererar" på talböcker från biblioteket. Jag får hem fyra titlar i veckan, deckare och romaner, som jag läser och sedan skickar tillbaka. Det är bra att bibliotekspersonalen väljer ut titlar, som jag sedan kan välja om jag vill läsa eller inte. Ett bra system för oss synskadade som har svårt att ta oss dit, tycker hon.
 
100 000 svenskar har synnedsättning
Punktskriften har haft stor betydelse för synskadades möjligheter till utbildning genom åren. Genom punktskriften har den kunskap som finns i böcker och tidskrifter kommit synskadade till del. I dag har närmare 100 000 svenskar en synnedsättning, och 250 000 anhöriga är direkt berörda av detta, enligt förlaget Iris, som arbetar med punktskriftstryckning.
- Både jag och min mamma jobbade på De Blindas Förening, som det hette då. Jag har själv varit ledsagare och jag vet att det i stort och smått är viktigt att göra det man kan för att underlätta för synskadade, säger Mona Sahlin i en kommentar.
 
Blev blind vid tre års ålder
Punktskriftens skapare Louis Braille föddes i januari 1809 i Coupvray utanför Paris. Han blev blind vid tre års ålder efter att ha fått en syl i ögat i sin fars sadelmakeri.
Efter en tid i skolan i hemstaden Coupvray fick Louis chansen att börja i en skola för blinda elever i Paris. Barnen fick där lära sig läsa genom att känna på upphöjda latinska bokstäver. Detta var mycket svårt och för att skriva krävdes en avancerad tryckteknik.
När Louis var 14 år dog hans föräldrar i en epidemi. Han lärde sig spela orgel och undervisa andra synskadade, och ägnade sig helt åt att hjälpa dem med samma handikapp.
Louis kom sedan i kontakt med ett chiffersystem med upphöjda punkter som den franska armén använde. Det var otympligt uppbyggt men själva grundidén var klok; det var lättare för fingrarna att uppfatta punkter än heldragna streck.
 
Eget skriftsystem
I tonåren förbättrar Louis systemet. Bland annat väljer han att varje tecken inte ska vara större än ett barns fingertopp. Men det kanske viktigaste av allt är att de blinda nu själva, med bara ett enkelt stift, kan skriva texter. De har fått ett eget skriftsystem.
Louis Brailles dog 43 år gammal 1852 i sviterna av tuberkulos, långt innan hans system blev berömt.



Punktskriftsalfabetet gör att synskadade har kunnat ta del av information och böcker och tidskrifter.

Punktskriftsalfabetet gör att synskadade har kunnat ta del av information och böcker och tidskrifter.

Publicerad 07 January 2009 16:30

Lokaltidningens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från Lokaltidningen