Genrebild.

Genrebild. Foto: Mostphotos.com

Insänt: Styrande skolpolitiker visar på okunnighet

"Elever med diagnos borde bli en faktor som påverkar skolpengen"

INSÄNT. SD Malmö har tidigare skrivit och förklarat sitt förslag om att utreda hur elever med diagnos borde bli en faktor som påverkar skolpengen. Det är ett förslag som SD Malmö har motionerat om i Malmö stads kommunfullmäktige.

Den 21 juni yttrade sig grundskolenämnden om SD Malmös motion och föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I grundskolenämndens yttrande kan man läsa att ”i motionen framförs det att det inte ingår någon täckning för särskilt stöd i grundbeloppet, vilket inte är korrekt”. Motionen som lämnades in har överhuvudtaget inte använt sig av begreppet särskilt stöd utan i motionen så används begreppet diagnos.

Särskilt stöd får man efter en utredning genomförd av skolan och elevhälsan samt ett beslut av rektorn. Diagnos kan man få genom att vända sig till sjukvården. Att grundskolenämndens yttrande blandar ihop olika begrepp och därmed inte bemöter Sverigedemokraternas förslag tyder antingen på arrogans eller rent slarv. Att Malmö har ett skolkommunalråd som inte kan skilja på begreppen särskilt stöd och diagnos är en skandal. Särskilt stöd är något helt annat än diagnos och dessa två upprättas av helt olika institutioner i samhället, självklart på helt olika grunder.

Om man bortser från hur grundskolenämnden har blandat ihop olika begrepp så är det grundläggande argumentet i yttrandet att korrigering av skolpengens strukturersättning genom att inkludera diagnoser som en variabel i beräkningarna behövs inte eftersom elever med särskilt stöd redan finns inkluderade i skolpengen. Det skulle då bli en dubbelersättning för elever med särskilt stöd.

Men detta argument faller eftersom det förekommer redan dubbelersättning i den resursfördelningsmodell som Malmö stad har för skolpengen. I en utvärdering av skolpengens resursfördelningsmodell som publicerats av Malmös grundskoleförvaltning framgår det att nyanlända elever får ersättning på två olika sätt. Nyanlända elever får ersättning genom strukturersättningen i skolpengen. Den ersättningen är beroende av om invandringen skett för 0 – 2 eller 3 – 5 år sedan. Utöver det ersätts skolorna under elevens första 18 månader i svensk skola med en ersättning där beloppets storlek är beroende av vilken årskurs som eleven går i samt ursprungsland. Grundskoleförvaltningen har gjort bedömningen att denna dubbelersättning till nyanlända ska behållas.

Därmed har grundskolenämnden principiellt inte tagit ställning mot dubbelersättning inom skolpengens resursfördelningsmodell, utan man nekar dubbelersättning endast till elever som har diagnos. Detta är beklagligt då elever som har diagnos har minst lika stora behov som nyanlända elever. Grundskolenämnden väljer på helt oklara grunder att prioritera nyanlända elever framför elever som har diagnos.

Grundskolenämndens yttrande är på sju rader. På dessa sju rader så har man lyckats med konststycket att blanda ihop begreppet särskilt stöd med begreppet diagnos och presentera ett helt ogiltigt argument om att dubbelersättning inte ska förekomma inom skolpengen när gruppen nyanlända redan idag inom skolpengens grundbelopp får dubbelersättning.

Ett sådant oseriöst yttrande skapar politikerförakt då det blir uppenbart att de som bestämmer över skolan inte anstränger sig för att förstå hur skolan fungerar. Men oseriösa yttranden från grundskolenämnden hämmar även den konstruktiva skoldebatt som Malmö behöver. Viktigast av allt är att elever som har diagnos, deras föräldrar och personalen som jobbar med dessa elever förtjänar en seriös debatt om hur skolpengen ska formas på ett sätt så denna grupp får mer stöd.

Sverigedemokraterna lägger fram denna motion då vi har pratat med föräldrar till elever som har diagnos som anser att resurser saknas. Med tanke på den okunnighet som skolkommunalrådet Anders Rubin visar omkring denna fråga så måste Sverigedemokraterna och andra oppositionspartier kämpa ännu hårdare för att lyfta de behov som elever med diagnos har i skolan.

Nima Gholam Ali Pour (SD), ledamot i Grundskolenämnden

Publicerad 06 August 2018 13:34