Krönika: "Vi måste ta ett snack om allt detta knäckebrödssnaskande"

KRÖNIKA. Sitter för närvarande begravd i matdagböcker skrivna av vanligt folk som på ett eller annat sätt vill komma i form. Jag ser ett mönster och jag har sett det förr.

Det är rutigt eller prickigt och det finns i så många sorter att hälften vore nog..

Vi har i åratal blivit i tutade att potatis är ett djävulens påfund. Att vi ska akta oss för att bli mätta och framförallt ska vi akta oss för att bli hungriga.

Ja, jag läste så sent som idag en kostexpert som påstod att ”hunger är vår främsta fiende”. Lite märkligt då betydligt fler dör av övergödning än av svält både här i landet men även sett över hela jorden.

Så i spåren av dessa villfarelser läser jag nu på var och varannan rad i var och varannan matdagbok – knäckebröd.

Man deklarerar stolt att man minsann ”inte äter bröd längre” men jag undrar just vad ordet ”knäcke” före ordet ”bröd” gör för stor skillnad? Det är fortfarande en macka, skillnaden är att den är torr.

Jag är på intet sätt en antibrödfascist, men nånstans har det gått överstyr när det ska snaskas mackor (hårda eller inte) till varje måltid.

Till frukost.

Till frukost nr2 som det av någon orimlig anledning alltid äts trots arbete som bara sysselsätter fingrarna fysiskt.

Till lunch, för då dras det ner på kolhydrater i form av potatis, men en knäckemacka eller två slinker ner utan någon som helst tvekan.

Till eftermiddagsfikat slinker ett kex, bulle eller varför inte en knäckemacka ner. ”Det måste ju vara bättre än ett weinerbröd” sa någon och jag tycker väl att vi kan fortsätta jämföra det just så, för nån större del av näringsintaget ser i alla fall inte jag nån anledning till att det omåttligt populära knäckebrödet bör ha.

Ja, sen vill man ju äta nåt lätt på kvällen och då äts de gärna lite fil och – TADAAA!! En knäckemacka eller två.

Jag vill ogärna göra en stor sak av det här. Knäckebröd är inte ohälsan själv, det innehåller i stort sett bara mjöl. En kort innehållsförteckning brukar vara eftersträvansvärt men ”mjöl” är inte en bristvara på menyn för folk i allmänhet.

Knäckebrödet tar helt uppenbarligen orimligt mycket plats i mångas liv och det från betydligt mycket mer näringsrika livsmedel, läs – rotfrukter, grönsaker, potatis, bönor och linser. Prylar som innehåller väldigt mycket mer härliga näringsämnen än bara ”fiiiibrer” som brukar vara enda hälsofördelen som de knastrande får fram mellan tuggorna när man frågar efter det. Dessutom prylar som mättar på riktigt.

I och med att vara hungrig skulle vara så förtvivlat farligt så förstår jag inte oviljan över att bli mätt av riktig mat. Nä, men stödfodra mellan målen med mjölmat, det är grejen det. Mycket. Märkligt.

I vanlig ordning får man göra preciiiis hur man vill med vad man väljer att stoppa i foderluckan, men det är ändå lite märkligt hur i övrigt förändringsbenägna individer, beredda att göra en hel del uppoffringar för att toppa formen, blir snudd på tårögda när man undrar om det skulle kunna gå att plocka bort en och annan knäckemacka till förmån för riktig MAT.

Ja, jag ville mest bara få detta ur systemet. Jag känner nämligen att jag har större världsproblem att försöka lösa än att argumentera för varför det kanske är helt rimligt att 30% av energiintaget kommer från knäckebröd. Om man har tänkt bli en piggare, friskare, starkare version av sig själv alltså. Annars – knapra på tills gommen blöder bara, gör det.

Heppåer!

/Carolin Helt, Int Lic PT #ätMAThållkäften #hursvårtkandetva

Publicerad 24 February 2018 07:00

Lokaltidningens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från Lokaltidningen