Klockaren som tystnade

DEBATT/LUND. I början av juni kom det en lapp i brevlådan hos os som bor i kvarteret Klockaren i Dalby. Vi kallades till ett viktigt informationsmöte i allaktivitetshuset i centrum.

Väl ditkomna fick vi titta på en slideshow som LKF:s områdeschef Rolf Karlsson förevisade. Till största delen var det en helt ovidkommande presentation av LKF:s pågående nybyggen och renoveringar och behovet av nya lägenheter. Företagets allmänna förträfflighet framhölls också.
Mot slutet föll dråpslaget: hela kvarteret som vi bodde i skulle med stor sannolikhet rivas. En utredning hade gjorts, som visade att husen var sneda och vinda och hade massor av sprickor där värmen läckte ut. Det gick därför inte att få någon värmeekonomi i dem, trots att de var byggda så sent som 1963. Renovera skulle bli dyrt, och det ville man inte göra. Inga förslag från hyresgästerna togs emot, som exempelvis att sätta in treglasfönster eller att täta sprickorna med fogskum.
Kvarteret Klockaren i Dalby är ett ganska speciellt område, då hyrorna är så låga, bland annat under 2700 kronor i månaden för en etta, att även människor från de lägsta socialgrupperna har kunnat bosätta sig här, utan att behöva få bidrag från samhället. Här bor många färgstarka människor som gått olika stigar genom livet, och en fin gemenskap finns, med bland annat gårdsfester.
Det har slagit mig, att kanske just människorna är problemet för LKF, snarare än bränsleekonomi? LKF är känt för att bygga lyxiga hyreslägenheter för medelklassen hellre än att sörja för de mindre välbeställdas bostadsbehov. Det så kallade Ribbingska huset i Lund, såväl som många nya områden där en trea kan kosta väl över 10 000 kronor i månaden vittnar om att det rör sig om en allmännytta med ”guldkant”.
Nu försvinner alltså ytterligare ett område där fattigpensionärer och lågavlönade kan bo. För de nya lägenheterna som skall byggas lär bli två till tre gånger så dyra. Vi som bor här nu kommer att få förtur till dem, men få kommer att ha råd att flytta in.
Den ekonomiska utvecklingen i samhället fortsätter. När bostäderna med de låga hyrorna försvinner, försvinner ju också de fattigaste segmenten av befolkningen, åtminstone från Lund. Det är vi som sedan från pendla in från risbygderna för att serva den välmående befolkningen i staden med sådant som trappstädning och taxiresor.
In kommer istället medelklassen. ”Gentrifiering” genom allmännyttans försorg, som blir en snygg och ren allmännytta helt utan pluralism. LKF får som de vill, och byter ut sina människor. Tystnad råder.
Elisabeth Carlberg
Dalby

Publicerad 04 November 2014 08:59