Vilken sorts ryktbarhet vill Helmfrid vinna?

DEBATT/LUND. Det berättas från antikens Rom att när gallerna belägrade staden i början av 300-talet f. Kr. höll patriciern Marcus Manlius envist ut med en liten skara på Capitolium i flera månader. Till sist hittade gallerna en stig uppför borgklippan och klättrade upp en mörk natt med en utvald trupp. Men gässen på Capitolium hörde dem komma och kacklade vilt och väckte den djupt sovande Marcus Manlius, som rusade till och knuffade ner fienderna utför stupet

Denna historia om hjältedåd har gouterats av otaliga generationer av latinstudenter och kan lätt anpassas för alla tider och förhållanden.
Lunds egen patricier är förstås en moderat, och den djupt sovande Marcus Manlius hos oss heter Mats Helmfrid. De kacklande gässen är horden av tjänstemän, och Capitolium hos oss heter Kristallen. Och de hemska gallerna är förstås de numera som fiender betraktade försvararna av den historiska staden Lund och dess gamla och rika kulturarv mot attackerna från den totalt maktfullkomliga och skriande odemokratiska skaran av spårvägsbesatta endräktsklonade kommunalpolitiker, fullständigt döva för alla sakargument och sunt förnuft.
Lund har räddats en gång tidigare från total vandalisering. Det var år 1969. Under sekretess hade politikerna planerat en 42 meter bred fyrfilig motorväg genom centrum samt åtta P-hus, det s.k. genombrottet. Delar av centrum hade redan köpts in och rivits när Agne Gustafsson trädde fram och fick stopp på politikervansinnet och för all framtid skrev in sig i Lunds historia som hjälte.

Många politiker fikar efter oförtjänt berömmelse och låter namnge fina byggnader eller trafikleder efter sig. Jag känner inte Mats Helmfrid personligen och vill inte tänka mig honom som en sådan, men han kanske själv skulle börja tänka sig för lite. I antiken fanns även en man som hette Herostratos. Han brände ner det stora Artemistemplet i Efesos bara för att nå ryktbarhet. Sedan dess talar man om negativ ryktbarhet som ”herostratisk”. Vilken sorts ryktbarhet vill Mats Helmfrid vinna för eftervärlden?

”Ett vet jag som aldrig dör: domen över död man” (Havamal).
Staffan Fogelmark

Publicerad 04 April 2014 12:00