Höörs kommun använder fem olika typer av larm. Margareta Tamas från kommunens larmgrupp och arbetsterapeuten Kristin Persson testar en variant.

Höörs kommun använder fem olika typer av larm. Margareta Tamas från kommunens larmgrupp och arbetsterapeuten Kristin Persson testar en variant. Foto: Privat

GPS-larm ger mer rörelsefrihet och ökad trygghet

Höörs kommun testar just nu larmen inom social sektor

HÖÖR.

Sedan i höstas testar social sektor inom Höörs kommun en ny typ av larm med GPS. Det ger användarna större frihet att röra sig fritt och en ökad trygghet – även för de anhöriga.

Detta är en återpublicering av en tidigare publicerad artikel.

– Den största vinsten vi kan se hittills är ökad aktivitetsnivå och trygghetskänsla, inte minst för de anhöriga, säger arbetsterapeuten/innovatör Kristin Jönsson som tillsammans med kollegan Malin Johansson arbetar halvtid med innovationsarbete inom social sektor.

Idén om GPS-larm kom upp i samband med det innovationsrace som kommunen anordnade i februari 2016. Sedan årsskiftet testas fem olika typer av individanpassade larm hos lika många användare. Larmmottagning och GPS-positionering sköts via en app i telefonen.

Om personen trycker på larmet kan personalen söka GPS-position och ser var personen befinner sig. Integritetsaspekten är viktig vid utprovning av GPS-larm, en av larmen går till exempel inte att positionera och söka upp utan att användaren tryckt på larmknappen. Det finns olika typer av larm. Ett som liknar en vanlig armbandsklocka, ett i form av en sula i skon och larm som kan hängas runt halsen eller fästas i bältet.

Från början var tanken att i första hand använda larmen på personer med demenssjukdom. Det visade sig dock att det inte var där det största behovet finns, utan snarare hos personer som känner sig otrygga utanför bostaden.

– Det kan vara personer som hållit sig inne för att trygghetslarmet inte fungerar utomhus, säger Kristin Persson.

Hon nämner ett exempel på en användare som hemtjänsten fick åka ut till flera gånger varje dag eftersom personen helt enkelt ville gå en runda. I och med GPS-larmet kan användaren ta sina promenader och personalen kan lokalisera personen via GPS:en vid behov.

– Det har gjort att både vi och de anhöriga är lugnare, säger Kristin Persson.

Det är en vinst inte bara för medborgarna utan även för medarbetarna och kommunen

Med de nya GPS-larmen kan man se att medborgarna ökat sin aktivitetsnivå, till exempel tar promenader i skogen, går till affären eller går andra ärenden. Man kan även se att personer med demenssjukdom har fått ett mindre behov av att bli påpassade av hemtjänsten. Det är redan flera användare som hört av sig och vill byta ut sina ordinarie trygghetslarm.

Användarna är i regel väldigt positiva till GPS-larmen.

– Jag har varit ute hos pensionärsföreningarna och berättat om välfärdsteknik. Det är intressant för de som inte har behov av hjälp och stöd är ofta negativa till den nya tekniken, medan de som har ett behov är väldigt positiva. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om övervakning.

Projektet pågår till i höst och därefter ska det utvärderas. Sedan blir det upp till politikerna att i samråd med socialchef besluta om GPS-larmen ska permanentas i verksamheten. Kristin Persson har stor tilltro till de nya larmen.

– Om användarna kan vara mer aktiva innebär det förmodligen att man kan skjuta upp behovet av hemtjänstinsatser. Det är en vinst inte bara för medborgarna utan även för medarbetarna och kommunen, säger Kristin Persson.

Innovationsrace

I februari 2016 hölls ett så kallat innovationsrace där de anställda fick komma med förslag på hur äldrevården i Höör kan förbättras. Sedan dess har flera av förslagen blivit verklighet. Bland annat har man börjat med tillsyn via kamera, e-learning för till exempel nyanställda, en särskild sårbehandlingsteknik som heter Biolight, arbetat med att ta fram en app som kan mäta medborgarnas nöjdhet med hemtjänsten och tagit fram en prototyp för en mobil toalettrullshållare.

Publicerad 22 July 2019 00:00