På måndagen ställdes hunduppfödaren Eivor Nilsson öga mot öga med de misstänkta rånarna.

På måndagen ställdes hunduppfödaren Eivor Nilsson öga mot öga med de misstänkta rånarna.

Kennelägaren: "Är det så här det känns när man dör, när man drunknar?"

Lokaltidningen direktrapporterar hela dagen

KRISTIANSTAD.

Kennelägaren Eivor Nilsson var helt säker på att hon skulle dö när hon överfölls. Rånarna slog och sparkade henne över hela kroppen och tejpade hennes mun så hon knappt fick någon luft. Hon berättar att hon inte trodde på ambulanspersonalen när de sa att hon skulle överleva. "Jag trodde de sa det bara för att vara snälla", förklarade hon när hon förhördes i tingsrätten.

Av
ANDERS G BERGQUIST

Eftermiddagen inleddes med att Eivor Nilsson förhördes. Hennes berättelse är mycket känslosam och många i publiken, varav flera är väninnor till kvinnan, är djupt tagna av berättelse. En av de huvudmisstänkta och en kvinna som misstänks för häleri förhördes också. Missade du något finns hela rättegångsdagen sammanfattad nedan, i kronologisk ordning nedifrån. I morgon fortsätter Lokaltidningens direktrapportering.

14.23: Åklagaren läser upp förhör med kvinnan, där hon säger att pojkvännen frågat om han fick ha valpar där. Hon sa också i förhöret att han frågade om lov och sedan kom med hundarna.

– Jag har ingen aning om vad som hände eller varför jag sa så, berättar kvinnan.

– Jag bryr mig inte om var valparna kom ifrån, det var inte mitt problem. Jag tänkte inte på att jag kanske skulle hamna i någon tingsrätt någonstans.

14.14: Förhöret med en av de två kvinnor som misstänks för häleri inleds nu. Den unga kvinnan berättar att hon var väldigt påverkad av droger och att hundarna fanns där ett tag. Hon ville inte befatta sig med hundarna och minns bara att det var vinter. Hur det kommer sig att hon kom i kontakt med hundarna vet hon inte. Hon minns inte, säger hon.

Åklagaren: – Hundvalpar flyger liksom inte till lägenheten. Hur hamnade det hundar hos dig?

Den åtalade: – Jag har ingen aning. En dag fanns det bara hundvalpar i min lägenhet.

Åklagaren: – Hur många valpar var det?

Den åtalade: – Jag har ingen aning.

Den häleriåtalade var ihop med den misstänkta rånare som kallas Göteborgaren.

– Jag visste inte varifrån de kom men jag sa till [göteborgaren] att jag inte ville befatta mig med valparna.

Åklagaren: – Det måste varit en överraskning att det plötsligt fanns några valpar i lägenheten.

Den åtalade: – Ja, det kan man verkligen säga. Jag gick därifrån för jag ville inte ha med dem att göra. När jag kom tillbaka var valparna borta.

14.10: Sjöbomannens advokat förklarar att han förstår att det är väldigt jobbigt för kvinnan att vara med under rättegången. Han undrar hur det lät när en av rånarna pratade.

"Jag tycker han som pratade bröt lite" säger kennelägaren Eivor Nilsson, vilket hon också sagt under förhör. Om det var brytning eller dialekt är hon osäker på.

Kennelägaren berättar att det tog ca en timme att göra upp hundaffären.

Därmed är förhören med henne avslutade.

14.08: Kvinnan berättar att det var hemskt att köra hem från sjukhuset. Hon har fått mycket hjälp från mamman och vågade länge inte gå ut i stallet själv. Hon har därför installerat larm och lampor. Under lång tid har hon haft sömnsvårigheter och rädsla för mörker. Hon återupplever också situationen gång på gång och litar inte på människor. Det har stundtals blivit bättre, men inför rättegången har oron tilltagit, säger kennelägaren.

14.03: "Det kändes som de försökte vrida huvudet av mig. Det var tack vare min styrka som de inte kunde göra det. Det blev tystare och tystare och plötsligt var det bara tyst." berättar Eivor Nilsson.

Fysiskt hade kvinnan en ögonskada som behandlades under två veckor. I huvudet fick hon sy nio stygn och det gjorde ont länge. Kennelägaren berättar att hon hade svårt med balansen och smärta i en vecka.

Foten var det en fraktur på och hon hade ont i över två månader. Fyra revben var brutna och det gick knappt att sova. Det smärtade varje gång hon andades och smärtan höll i sig i mer än två månader.

Eivor NIlsson berättar också att hon fortfarande har problem med nacken.

14.00: Målsägarbiträdet övertar nu förhöret av kennelägaren. Hon vet inte hur länge hon var avsvimmad eller hur hon fått sina skador. Hon vet inte hur det gick till när hon bröt revbenen eller vadbenet.

13.55: Om Eivor Nilsson hade fått sälja valparna till vanligt pris hade hon fått 14500 kronor. De misstänkta rånarna sålde dem för 8 000 kronor. Kennelägaren berättar att hon är facebookvän med den kvinna som är misstänkt för medhjälp. Hon har också träffat en av de misstänkta rånarna två gånger. Ena gången var när han och medhjälparen skulle köpa en hund.

Han var inne en stund och gick ut. Han bara försvann enligt kennelägaren och enligt henne kan han ha gått runt och tittat där valparna var. Några buntband användes inte då den misstänkta rånaren var på plats, berättar hon.

13.50: Jag visste inte vilka valpar som var försvunna förrän jag kom hem. De gick förbi en valphage och gick till den som var längst bort. De tog sex valpar och lämnade fem.

13.43: "Slagen kom gång på gång uppifrån. Det fanns ingen nåd. Jag kan inte räkna slagen. Det var 10, 20, 30 slag. De slog där de kom åt, mest var det slag mot huvudet", berättar Eivor Nilsson.

13.35: Kennelägaren berättar att hon skrek rakt ut när hon på sjukhuset fick höra att hundarna var stulna.

13.28: Kennelägaren Eivor Nilsson kommer nu att förhöras. Hon berättar att det var en vanlig dag, och att hon släppte ut hundarna i rastgården längst ned. När hon ska öppna dörren öppnas den och det rusar in svartklädda människor med svarta luvor. En av dem sprayar henne med en stor flaska, medan en annan slår henne. "De slår och de slår och jag försöker komma undan med det går inte. Det är sådant man ser på tv eller film", berättar hon.

"De vrider min nacke tills det inte går att vrida längre. Jag såg någon framför mig och han pratar men jag hör inte vad han säger. Efter ett tag ser jag en spade som ligger på marken. Jag försöker sträcka mig efter spaden, men de blir skitarga och stampar på spaden. Sedan svimmar jag. Sista jag kände var att "jag är 50 år och blir ihjälslagen av personer med svarta luvor på huvudet." "När jag vaknar förstår jag att mardrömmen fortsätter. Jag tänker "Är det så här det känns när man dör, när man drunknar. Ögonen och munnen och händerna är tejpade."

12.25: Rättegången ligger en timme efter schemat. Nu blir det lunchpaus till klockan 13.20.

12.20: Kvinnan som misstänks för medhjälp har tidigare fött upp valpar, men hennes försvarare förklarar att hon inte hjälpt till med kunskap om valpförsäljning, eller hur köpehandlingar upprättas. Hon erkänner bara att hon skjutsat två valpar.

12.13: Enligt Nationellt forensiskt centrum hittades under 100 celler från Sjöbomannen på ett av buntbandet. Det innebär enligt NFC att risken finns att cellerna kommit dit tidigare, exempelvis då Sjöbomannen tidigare besökt kenneluppfödaren.

12.13: Sjöbomannens advokat berättar att den närmaste telefonmasten är riktad sydväst om Önnestad. Det visar enligt advokaten att Sjöbomannen inte varit i Önnestad vid brottet.

Sjöbomannen har varit hemma hos kennelägaren innan brottet och enligt advokaten kan det vara då som buntband som hade Sjöbomannens DNA tappades.

12.10. Sjöbomannens advokat berättar att denne och kvinnan som misstänks för medhjälp är sambor. De har också ett gemensamt barn.

12.08: Åklagaren har inte åtalat Göteborgaren för häleri, eftersom grovt rån är ett så mycket grövre brott. Om åklagaren fruktar att han inte kan fälla Göteborgaren för rånet kan han åtala för häleri.

12.03: En av de åtalade, som fortsättningsvis kommer att kallas Göteborgaren erkänner att han haft befattning med hundarna, men åklagaren anser inte att han i nuläget misstänks för häleri. Detta upprör försvararen som inte vet vilka brott hans klient är misstänkt för, vilket försvårar försvaret. Den misstänkte hävdar att han tagit hand om hundar, men inte varit med vid rånet. Advokaten kritiserar åklagaren för att denne genomfört ett förhör utan att mannen hade försvarare. Därför kommer den misstänkte rånaren inte att svara på några frågor under rättegången. Enligt försvararen finns ingen teknisk bevisning som visar att Göteborgaren deltagit vid själva rånet.

12.00: Kennelägaren har vid nio tillfällen träffat en terapeut. Hon kommer fram till att risken för posttraumatisk stress är mycket hög. Panikångest, oro, otrygghet och mörkrädsla är en del av symtomen. På grund av pengarna hon förlorade har hon heller inte haft tid att ta ledigt.

11.45: Åklagaren visar en bild där en av de huvudmisstänkta går med en hundvalp i en valpväska på Göteborgs centralstation. En identisk valpväska hittades vid en av husrannsakningarna.

11.35: Sedan rättegången återupptogs efter pausen medverkar inte kvinnan som misstänks för medhjälp till grovt rån. Hon var uppenbart påverkad när meddelandet som hon skickade till kennelägaren lästes upp.

11.30: De två huvudåtalade hävdar att de inte haft någon kontakt med varandra. Samtalslistorna visar dock att de har haft mycket tät kontakt veckorna efter rånet.

11.10: Med hjälp av telefonlistor visar åklagaren var de åtalade befunnit sig under olika tillfällen i samband med rånet och därefter.

10.50: Rättegången återupptas. Åklagaren visar en konversation med en potentiell hundköpare i Göteborg och vad som tros vara en av de två huvudåtalade. Där uppmanas den potentiella köparen sätta in pengar till ett konto som går till en bekant till den huvudåtalade.

10.20: Det blir nu en 15 minuter lång paus i förhandlingarna.

10.15: Åklagaren läser upp ett SMS som den kvinna som misstänks för medhjälp till grovt rån skrivit till kennelägaren ett par dagar efter rånet. Hon skickar styrkekramar och berättar att hon varit med och samlat in pengar till kvinnan som lite plåster på såren för det hon utsatts för. Kvinnan som misstänks för medhjälp har själv drivit kennelverksamhet och det ska vara orsaken till att hon fick vara med vid rånet.

I samband med att sms:et läses upp lämnar kvinnan som misstänks för rånet rättegångssalen

10.10: En av de två männen som är misstänkt för grovt rån är sambo med kvinnan som misstänks för medhjälp. Vid en husrannsakan där hittades en stor bunt pengar, närmare bestämt 15 500 kronor.

I en garderob hittade polisen 15 500 kronor i kontanter.

I en garderob hittade polisen 15 500 kronor i kontanter. Foto: POLISEN

10.05: Åklagaren går nu igenom kommunikationerna mellan en potentiell köpare och vad åklagaren hävdar är den kvinna som misstänks för medhjälp till grovt rån.

10.01: Den tekniska bevisningen gås igenom. Det finns ett stort antal spår, bland annat ett stort antal blodspår från kennelägaren.

Från Blocket har åklagaren fått de annonser som satts in. "De är nu 2 tikar och 1 hane kvar som söker sitt föralltidhem. [...] föräldrarna är lugna, trygga och trevliga individer" står det i annonsen.

Många hörde av sig och ville köpa valp.

09.50: Åklagaren går igenom kennelägarens skador. Bland annat hade hon fyra brutna revben, en fraktur på vadbenet och ett sår i huvudet som behövde sys med tio stygn.

09.38: Åklagaren börjar nu gå igenom målet i sak. Det innebär att alla detaljer om själva rånet läggs fram.

Åklagaren berättar att ambulans och polis först trodde att hon var extremt svårt skadad, men att det röda i hennes ansikte inte bara var blod, utan också färg från självförsvarsspray som sprutats i hennes ansikte.

09.26: De misstänkta rånarna förnekar brott. En av de misstänkta rånarna vitsordar 35 000 kronor om det är så att han fälls.

Kvinnan som misstänks för medhjälp till grovt rån nekar, men anser att 35 000 kronor är skäligt i skadestånd om hon fälls. Hon erkänner häleri av en valp i Hörby.

En av de misstänkta för häleri förnekar brott medan den andra erkänner.

09.18: Rättegången inleds i Kristianstads tingsrätt, drygt en kvart försenad. Åklagaren läser upp anklagelserna: Två män åtalas för grovt rån, en kvinna för medhjälp till grovt rån och två kvinnor för häleri.

Rånoffrets målsägarbiträde yrkar skadestånd på 60 000 kronor. 50 000 kronor är för kränkning och 10 000 kronor för sveda och värk.

Publicerad 03 June 2019 09:03