Det har blivit en hel del korrespondens mellan Jessika Persson och myndigheterna gällande ett läkarintyg.

Det har blivit en hel del korrespondens mellan Jessika Persson och myndigheterna gällande ett läkarintyg. "I stället för att handla om en sakfrågn kom det att handla om en teknikalitet", säger hon. Foto: Markus Celander

Jessika fick ingen sjukpenning trots läkarintyg: "Ett lotteri"

Anser att hon hamnat i kläm

LIMHAMN.

Limhamnsbon Jessika Persson sjukskrevs för akut stressreaktion, men försäkringskassan godkände inte läkarintyget. Efter två år av överklaganden fick hon nyligen beskedet att hon inte beviljas prövning av högsta förvaltningsdomstolen. "Det handlar inte om pengarna, utan om att jag vill belysa att personer som jag, med psykisk ohälsa, riskerar att hamna i kläm i sådana här situationer", säger hon.

Av
Markus Celander

Jessika Persson arbetar inom vård och omsorg. Efter en stor omorganisation på arbetsplatsen blev hon djupt deprimerad. På vuxenpsykiatrin skrev en läkare ut ett sjukintyg för två veckor där det konstaterades akut stressreaktion och att inga arbetsuppgifter var möjliga för henne att utföra över huvud taget. Men försäkringskassan beviljade inte sjukpenning.

– De menade att läkarintyget beskrev mitt mående, men inte vilka arbetsuppgifter jag inte kunde utföra.

När hon kontaktade vuxenpsykiatrin igen för ett kompletterande läkarintyg fick hon veta att hennes läkare inte längre arbetade där.

– Jag bad min nye läkare att skriva ett, men han ville helst inte blanda sig i detta för han tyckte att han känt mig för kort tid.

Jessika Persson valde då att överklaga försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten, men fick avslag där med motiveringen att läkarintyget var ”vagt utformat”. I nästa instans, kammarrätten, ansökte hon om prövning, vilket krävdes för att de skulle granska ärendet. Men någon prövning där beviljades inte och nyligen fick Jessika samma besked från sista instans, högsta förvaltningsdomstolen.

– Mitt ärende gick från att handla om sakfrågan till att handla om teknikaliteter. Chansen att få prövningstillstånd är dessutom försvinnande små, har jag förstått.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar främst prejudikatfrågor, det vill säga att deras avgöranden ska ge vägledning för hur andra liknande mål ska bedömas. Endast cirka två procent av ungefär 8000 ansökningar om prövningstillstånd beviljas där per år. I praktiken innebär det att kammarrätten oftast är den sista instansen, men även där krävs i de flesta fall prövningstillstånd.

Tidigt under processens gång fick Jessika Persson även diagnosen ADHD, och hon menar att personer som mår dåligt psykiskt eller har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där ADHD ingår, riskerar att komma i kläm i ett system som är utformat utifrån mätbara och jämförbara somatiska sjukdomar.

– Det blir ett lotteri där vinstlotten är en läkare som är väldigt duktig på att formulera sig, och sedan ska man även ha tur med hur det skrivna tolkas på försäkringskassan.

Den långa processen har tagit på hennes krafter och det har knappast underlättat att hon drivit den ensam och förutom ADHD även har typ 1-diabetes och dystymi, vilket är ett kroniskt tillstånd av depression av varierande grad.

– Den lilla människan har svårt att hävda sig mot systemet, att veta hur man ska formulera sig. Egentligen har vi ingenting att säga till om, säger Jessika Persson.

Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på försäkringskassan, konstaterar att det måste framgå i läkarintyget vilka begränsningar av arbetsförmågan som det är frågan om.

– Försäkringskassan ska ju bedöma om den sökande inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter utifrån läkarintyget.

Handläggarna på försäkringskassan bedömer alla läkarintyg utifrån samma kriterier oavsett diagnosen hos den sökande, förklarar Cecilia Udin, och att just personer med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hamnar i kläm på grund av brist på kunskaper eller rutiner kring detta på försäkringskassan stämmer inte, menar hon.

– Förutom juridiska kunskaper har våra handläggare även möjlighet att få hjälp av försäkringsmedicinska rådgivare. Men återigen – läkarintyget måste vara konkret utformat, här handlar det ju om läkarens beskrivningar. Är ett läkarintyg vagt formulerat så ber vi om kompletterande uppgifter och att så inte kunnat göras i detta fall på grund av ny läkare låter märkligt, det borde ju finnas journaler, säger Cecilia Udin.

Kammarrättspresident Dag Stegeland säger till Lokaltidningen Limhamn att han inte uppfattar det som att personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller andra sjukdomar heller för den delen, skulle missgynnas när kammarrätten beslutar om prövningstillstånd.

– När det som här gäller sjukpenning är det ju en medicinsk bedömning som ligger till grund. I varje mål går kammarrätten igenom allt som har kommit fram och det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om det ska meddelas prövningstillstånd, säger han.

Publicerad 14 March 2019 09:27