Av varje bunt råghalm tillverkas cirka 800 sugrör.

Av varje bunt råghalm tillverkas cirka 800 sugrör. Foto: Åsa Meierkord

De tillverkar sugrör av skånsk råghalm

Fann en gammal lösning på nytt problem

HÖLLVIKEN.

Vilket material kan fungera som miljövänligt alternativ till sugrör? Det frågade sig fem ungdomar som skulle starta UF-företag. Ett par månader senare är försäljningen av deras nedbrytbara sugrör av skånsk råghalm i gång.

Fler och fler restauranger och butiker slutar att använda sugrör av plast. Senast var det möbeljätten Ikea som gick ut och sade att senast 2020 ska alla engångsartiklar i plast från kund- och medarbetarrestauranger på 363 varuhus vara borta. Men vilka är alternativen till engångsartiklarna? Det frågade sig Daniel Lindqvist, Elise Lindow, Anna von Gross, Josephine Daly-Tempelaar, från Höllviken och Linnea Jerlebo från Löddeköpinge, som alla är elever på ProCivitas gymnasium i Malmö.

Efter flera misslyckade experiment hemma i Anna von Gross kök med att försöka blanda ihop ett nytt, nedbrytbart material att använda, kom lösningen från gamla traditioner.

– Jag och min familj kommer från Tyskland och när mamma kom hem och frågade var vi höll på med så använde jag det tyska ordet för sugrör "Strohhalm". Det betyder direkt översatt halmstrå på svenska och plötsligt insåg vi att vi hade en lösning, berättar Anna von Gross.

Josephine Daly-Tempelaar, Elise Lindow och Anna von Gross under produktion. Råghalmen klipps till 20 centimeter långa sugrör. Sedan kokas och torkas dem innan de läggs i förpackningar.

Josephine Daly-Tempelaar, Elise Lindow och Anna von Gross under produktion. Råghalmen klipps till 20 centimeter långa sugrör. Sedan kokas och torkas dem innan de läggs i förpackningar. Foto: Åsa Meierkord

De började undersöka möjligheterna att använda sig av halm som sugrör. Ganska snart kunde de konstatera att råghalm är både ett starkt och nedbrytbart material och att innan sugrör började tillverkas av plast, använde man faktiskt just halmstrån av råg som sugrör.

– Utan att ha vetat om det hade vi omvandlat en gammal idé och gjort den till något nytt, säger Anna von Gross.

"Det tyska ordet för sugrör är Strohhalm"

Att få tag på obesprutad råghalm som inte skördas på mitten av strået med en modern tröska, utan nere vid roten var dock inte den lättaste uppgiften.

– Vi googlade och letade väldigt länge. Men till sist så hittade vi en halmtakläggare i Skurup som odlar sin egen råg till just takläggning. Han har hjälpt oss väldigt mycket och nu köper vi råghalmen från honom, berättar Josephine Daly-Tempelaar.

Att få sugrören godkända av olika myndigheter var också lite av en utmaning.

– Vi har haft kontakt med Jordbruksverket. Livsmedelverket tyckte inte att det låg på dem eftersom sugröret inte är ett livsmedel utan bara kommer i kontakt med livsmedel, men nu är det grönt ljus att få sälja sugrören, berättar Daniel Lindqvist.

"En äldre dam kom fram på en mässa och berättade att hon blev väldigt glad av att se sugrören för sådana hade hon använt som barn", berättar Josephine Daly-Tempelaar. Foto: Åsa Meierkord

De köper in råghalmen och klipper den för hand i cirka 20 centimeter långa bitar. Det måste göras för hand eftersom strået har ett par knutor som sitter på olika ställen och röret alltså inte går genom. Efter det kokas de klippta stråna, torkas och paketeras med 20 sugrör i varje förpackning. En förpackning säljs för 30 kronor.

– Produktionen tar lång tid så den blir dyr. När vi har undersökt det, kunde vi bara hitta två ställen i västvärden där man tillverkar sugrör av halm. Det ena ligger i USA där fångar på ett fängelse gör dem, berättar Josephine Daly-Tempelaar.

Efterfrågan på helt nedbrytbara sugrör är dock redan stor och kommer förmodligen bara bli större, så RawStraw ser en ljus framtid för företaget.

– Responsen har varit jättebra. Vi har sålt 150 paket på en månad och ska leverera 240 sugrör till en restaurang i Malmö också, säger Anna von Gross.

Publicerad 20 January 2019 06:00