Drömmen om ett gammeldags kafé blev verklighet

"Det är alla tiders"

SJÖBO.

Trivsel och inte minst miljöombyte är viktigt för de boende, det vet alla som jobbar på Sandbäcksgården. Därför gjordes den gamla samlingssalen om till ett kafé, som nu haft invigning.

Av
Maja Bergqvist

I en gammal rödteglad byggnad, som en gång varit ett länssjukhem, ligger Sandbäcksgården. Sedan 30 år tillbaka är det ett gruppboende för människor som drabbats av demens. Här strävar personalen efter att leva upp till Sjöbo kommuns slogan: Ett gott liv varje dag.

Inne på Sandbäcksgården har kunderna, som de boende kallas, numera ett alldeles eget kafé, som endast de boende och deras anhöriga får besöka.

Rose-Marie Nordin arbetar som undersköterska på gruppboendet. Det är hon som är initiativtagare till kaféet, en idé hon burit på i flera år. I höstas blev idén verklighet. Det skulle bli ett kafé i äldre stil.

Det gamla samlingsrummet fick en rejäl ansiktslyftning på olika sätt, bland annat i form av nya textiler. Modernare möbler fick med enkla knep en äldre look, hyllspets sattes fast på hyllorna i vitrinskåpet.

Inredningen är ett hopplock av skänkta och köpta grejer. Mycket fyndades på loppis.

– Jag har alltid varit intresserad av inredning. Det är viktigt att det ser trivsamt ut, både för de boende och för oss som jobbar här. Tack vare kaféet får jag utlopp för min kreativa sida, säger Rose-Marie Nordin.

Inne i kaféet hänger det röd- och vitrutiga gardiner i fönsterna. På borden ligger matchande röda dukar under ljusstakar med tända ljus. De framdukade kaffekopparna i tunt porslin och med blomdekor törstar efter en kaffetår.

På skänken, eller rättare sagt köpmansdisken, ligger det biskvier, mandeltårta och spettkaka på fat med fot. Allt fler kunder kommer in och slår sig ner.

Astrid Holm bor på Sandbäcksgården. Hon missar inte chansen att komma hit när det håller öppet:

– Det är alla tiders med ett eget kafé. Det är viktigt för gemenskapen att få komma hit. Dessutom är det gratis och det ligger nära.

Kaféet hade premiäröppning i mitten av mars. Nu är det tänkt att kaféet ska hålla öppet en gång i månaden. Rose-Marie Nordin är klädd i tidsenliga kläder, för att passa in i det gammaldags konceptet. Hon bär lång svart kjol med vit blus och vitt förkläde.

– Vi gör en stor sak av att vi ska gå på kafé. Det blir ett speciellt och högtidligt tillfälle, säger Åse Havström, även hon undersköterska på boendet.

I den mån det hinns med serveras det hembakat på kaféet. Personalen och kunderna hjälps åt med baket. En matbutik i Tomelilla har hjälpt till med att skänka kaffebröd.

I den mån det hinns med serveras det hembakat på kaféet. Personalen och kunderna hjälps åt med baket. En matbutik i Tomelilla har hjälpt till med att skänka kaffebröd. Foto: Maja Bergqvist

När kaféet håller stängt används rummet till andra aktiviteter, till exempel bingo, berättarkafé, gympa och olika musikevent. Samlingsrummet används också då någon kund vill fira något extra och kanske har många anhöriga på besök.

De boende och personalen har också tillgång till ett piano, som skänkts av pastoratet.

– Det är vi så tacksamma över. En del dementa tappar sitt språk. Då kan vi kommunicera genom musiken i stället, säger Rose-Marie Nordin.

Sandbäcksgården består av tre avdelningar, med ett 20-tal kunder. Runt 25 personer jobbar här. Den yngste är 19 och den äldste över 60. Åldersspannet ser Rose-Marie Nordin och Åse Havström som personalgruppens styrka.

Båda två pratar varmt om sin arbetsplats. De trivs både med de boende och med sina kollegor.

– Det är lite speciellt att arbeta med dementa. Du måste hela tiden vara påhittig och fantasifull, säger Åse-Marie Havström.

Rose-Marie Nordin utvecklar resonemanget ytterligare:

– Vi kan gå in i deras värld och möta dem där de befinner sig för tillfället. Men de kan inte gå in i vår värld. Det blir nästan som ett rollspel. Det gör att kunderna får ett lugn och känner meningsfullhet i tillvaron.

Det är fantastiskt att få ta del av de äldres livsberättelser och erfarenheter

Det finns olika typer av demens. Demensen kan också vara olika långt gången. Personer med samma diagnos, behöver inte alls ha samma symptom. Sjukdomen yttrar sig olika.

– Det är därför det är viktigt att bemöta alla med respekt och efter deras egna individuella behov. Alla kan inte bemötas på samma sätt, säger Rose-Marie Nordin.

Åse Havström säger att det är precis som att möta vilka människor som helst, alla har olika behov.

Rose-Marie Nordin och Åse Havström medger att det är både psykiskt och fysiskt ansträngande att arbeta med människor som drabbats av demens, men de är helt eniga om att fördelarna överväger.

– Jag har jobbat här i 30 år, säger Rose-Marie Nordin. Det säger en hel del om hur jag trivs. Vår förra chef Marie Vansten var den som gjorde kaféidén möjlig. Vi i personalen får på olika sätt utvecklas och jobba med våra egna intressen och det vi är bra på, som i sin tur gynnar kunderna.

Rose-Marie Nordin berättar om hur det kommer sig att hon jobbar på just ett äldreboende:

– Jag har alltid varit intresserad av att arbeta med äldre människor. Det är fantastiskt att få ta del av de äldres livsberättelser och erfarenheter. De har en historik. Det är spännande att höra allt vad de varit med om.

Förutom ett kafé har kunderna också sitt alldeles egna spa. Av det gamla institutionella badrummet från tiden som länssjukhem syns inga spår. Nu ser det ut som vilken spaanläggning som helst med bekväma korgstolar, levande växter och doftljus. Hit går de boende när de vill få pedikyr eller bli klippta i håret.

Det är årets hittills varmaste dag. Rose-Marie Nordin och Astrid Holm, damen från kaféet, tar en tur ut i Sandbäcksgårdens trädgård. De visar rabatterna som de hjälptes åt med att plantera förra våren.

Rose-Marie Nordin och Astrid Holm diskuterar hur de vill fixa till trädgården.

Rose-Marie Nordin och Astrid Holm diskuterar hur de vill fixa till trädgården. Foto: Maja Bergqvist

– Här är alla delaktiga, efter egen förmåga. Det är viktigt för oss att vi gör allt tillsammans, oavsett vad det gäller. För en del räcker det kanske att observera och ta in, säger Rose-Marie Nordin.

Astrid Holm ser ut att njuta av vårsolen. Hon släpper sin rollator, böjer sig vigt ner för att plocka bort vissna blad i den vintertrötta lavendelrabatten. Sen tar hon tag i sin rollator igen och skyndar vidare till nästa rabatt.

Publicerad 08 April 2018 10:54