Forskaren:

Ingen straffteori skulle rättfärdiga yrkesförbud

David Alm, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet, om helgens reaktioner

Av
Anna Fröjd

FORSKNING. David Alm är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och har forskat på straff och rättigheter. Enligt honom finns det många olika filosofiska aspekter av straffet men ingen som skulle säga att en råndömd 16-åring elva år senare skulle ha förbrukat sin rätt att bli brandman.

Enligt David Alm har straffet flera olika syften ur en filosofisk mening, de olika synsätten är mer eller mindre förenliga med varandra. En tanke är att straffet, och de offentliga rättegångarna, ska ha en avskräckande effekt och hindra den dömda och andra från att begå brott, berättar David Alm.

Det frihetsberövande straffet syftar också till att hindra den dömda från att begå nya brott under själva strafftiden.
– Det tredje syftet är att rehabilitera och det är den officiella hållningen. Det är därför det kallas för kriminalvård, säger David Alm.
Den juridiska termen är inte straff utan påföljd och  syftar till att göra en, i samhällets ögon, felanpassad person mindre benägen att begå brott igen. Det fjärde filosofiska synsättet på straff går åt rakt motsatt håll. Straffet är berättigat eftersom det samhällets chans till vedergällning.
Med ett sådant synsätt kommer ofta metaforen "att någon betalar en skuld" till samhället, berättar David Alm. Här kan det finnas en skillnad i vad det allmänna rättsmedvetandet i befolkningen i stort uppfattar som en rimlig påföljd och den faktiska påföljden som utdelats. När unga människor begår brott tenderar straffen att vara mildare än när vuxna gör det.
David Alm tror att upplevelsen av att en person "kommit lindrigt undan" kan ligga till grund för att en del reagerar.
– I moralisk mening kan det finnas en upplevelse av att straffet varit för lågt. Men att som arbetsgivare eller privatperson ta sig rätten att fortsätta straffa kan bara rättfärdigas i extremfall, säger David Alm.
Även från ett vedergällningsperspektiv finns tanken att ett rättfärdigat straff måste gå att definiera i förväg och att efter ett utdömt och genomlidet straff så har personen rätt att börja på ny kula, som David Alm uttrycker det.
– Bilden kompliceras av att det är en person inom räddningstjänsten. Människor lägger sina liv i deras händer och det handlar mycket om förtroende.
Att en person som var 16 år när han dömdes för rån elva år senare inte skulle kunna jobba som brandman tycker David Alm låter väl hårt.
– Ingen straffteori som jag känner skulle ha som konsekvens att förvägra en person att jobba inom räddningstjänsten elva år senare. Filosofiska skillnader i synen på straff är nog inte den viktigaste förklaringen här, säger David Alm.
Majoriteten av de kritiska rösterna i sociala medier är öppet rasistiska, vad tänker du om det?
–  Har det rasistiska förtecken kan det nog vara en bidragande orsak. Man ska inte överdriva betydelsen av olika rent filosofiska uppfattningar för att förklara folks reaktioner.

null

Publicerad 17 December 2014 10:00